Fler driver eget på Kuba
Småföretagen på Kuba har flerfaldigats på bara några år — och de upptinade relationerna med USA kan sporra ännu fler kubaner att satsa på en egen verksamhet. Andelen kvinnliga företagare ökar också trots bristen på jämställdhet i hemmet.
Stadsbor, turister och cykeltaxi trängs på kullerstenarna på Calle Obispo. Här i den gamla delen av Havanna kantas de flesta gatorna av butiker, restauranger och serviceinrättningar. Majoriteten är statligt ägda men bakom skyltfönster och bardiskar döljer sig allt fler egna företagare. Antalet kubanska småföretagare, "cuentapropistas", har tredubblats sedan 2010, då president Raúl Castro drev igenom omfattande reformer, och närmar sig nu en halv miljon.
Skönhetssalongen Ensueño drevs tidigare av staten men numera är de tio frisörerna och manikyristerna alla småföretagare. Hilda Maria Campos Castellanos arbetar vid ett litet träbord intill dörren.
- Jag måste betala licens, lokalhyra och skatter varje månad men det är absolut lättare att tjäna pengar nu jämfört med när jag var anställd. Och jag är min egen chef, säger hon och stryker ett nytt lager nagellack på en av dagens kunder.
Varningens finger
Kuba har inlett sin resa mot vad Raúl Castro kallat en uppdaterad socialism och landets upptinade relation till USA kan komma att ytterligare gynna småföretagandet. USA:s president Barack Obama har varit tydlig med att USA tänker stödja den växande kubanska privata sektorn. Det amerikanska importförbud som tidigare omfattade nästan alla kubanska varor har lättats ordentligt under året men bara för handel med ickestatliga företag.
När Kuba nyligen ströks från den amerikanska listan över länder som stödjer terrorism ökade också möjligheterna till ekonomiska transaktioner mellan länderna. Många småföretagare är beroende av pengar från släktingar i Florida.
Amerikanske Ted Henken, en av författarna till nyutkomna "Entrepreneurial Cuba: The Changing Policy Landscape", anser att USA kan ha en positiv inverkan för kubanska entreprenörer — men han höjer samtidigt ett varningens finger.
Krävs mer
- USA måste använda sin nya policy för att på ett kreativt sätt stärka kubanska entreprenörer och sporra de ekonomiska reformer som redan införts av den kubanska regeringen, inte som en trojansk häst inriktad på att åstadkomma ett regimskifte med andra medel.
Det krävs också betydligt mer från både USA och Kuba för att åstadkomma en ordentlig förändring, anser han.
- Om den amerikanska kongressen fortsätter klänga sig fast vid det förlegade och kontraproduktiva embargot, och om den kubanska staten fortsätter att hänga kvar vid sin egen monopolistiska, kontrollerande ekonomiska modell, så kommer det att bli svårt för kubanska entreprenörer att göra mer än på sin höjd överleva.
USA:s handelsembargo hindrar Kuba från att importera många viktiga råvaror och för många kubaner är ordspråket man tager vad man haver en del av vardagen. Amerikanska turister får fortfarande inte besöka Kuba även om resesanktionerna lättats betydligt.
Tillverkar tvål hemma
Innanför dörren till D’Brujas möts vi genast av en doft av kaffe, mint och kamomill. Det är inget kafé vi klivit in på utan en butik för handgjorda tvålar. Sandra Aldama Suarez jobbade tidigare som lärare och har även varit anställd på kulturdepartementet. Nu tillverkar hon i stället tvål som hon säljer i sin butik D’Brujas (häxkonst) ett stenkast från Havannas katedral. Tillverkningen sker i det egna köket och inspiration hittade hon på nära håll.
- Min farmor har sedan 1970-talet jobbat med naturlig kosmetika. Och under den särskilda perioden tillverkade många kubaner egna krämer och schampon, säger hon.
Den särskilda perioden var den djupa ekonomisk kris som drabbade Kuba efter Sovjetunionens kollaps. I början av 1990-talet blev det plötsligt brist på många av de livsviktiga varor som dittills importerats från öst. Det amerikanska embargot stoppade samtidigt import från andra länder. Kuba tvingades ställa om sin ekonomi och det var nu de första småföretagen introducerades.
Fler kvinnor driver eget
Kubanskt egenföretagande stöttas i dag av flera inhemska och utländska organisationer. Cuba Emprende, som drivs av den katolska kyrkan på Kuba, har utbildat över 1 000 entreprenörer sedan starten 2012 och av dessa har över 60 procent varit kvinnor.
Den amerikanska tankesmedjan Cuba Study Group driver en liknande verksamhet och bjöd förra sommaren in fem kubanska kvinnliga småföretagare till ett utbytesprogram i Florida. Sandra Aldama Suarez var en av dem. Hon utbytte idéer med en amerikansk tvåltillverkare och medverkade på ett seminarium för att dela med sig av sina erfarenheter från Havanna.
Andelen kvinnliga småföretagare har ökat från 13 procent 2010 till drygt 17 procent 2013, enligt den officiella statistiken, men fortfarande är det långt till männens nivå. Inom den statliga sektorn är 48 procent av de anställda kvinnor.
Dubbelarbete hindrar kvinnor
Manikyristen Hilda Maria Campos Castellanos tror inte att kvinnliga egenföretagare har det svårare än män — inte hon själv i varje fall. Men, påpekar hon, hon har heller inga barn.
- Män gör i princip ingenting i hemmet. Kvinnor måste jobba hela dagarna och sen göra allt hushållsarbete.
Kvinnor i Kuba ägnar i snitt 34 timmar i veckan åt att ta hand om hem och barn, enligt en rapport från Center for Democracy in the Americas (CDA).
Männen däremot lägger bara 12 timmar i veckan på hemarbete.
Sandra Aldama Suarez håller med om att kvinnors dubbelarbete är en bidragande faktor till att färre kvinnor satsar på att bli företagare. Själv har hon en femårig dotter och ser den utökade möjligheten till barnomsorg som ett framsteg.
- Numera finns det barnomsorg även för oss företagare. Nu räknas cuentapropista som ett vanligt jobb.