Ryssland bygger kärnkraftverk till reapris
Det jättelika ryska kärnkraftsbolaget Rosatom är en stat i staten med flera hundratusen anställda. Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki är en kronjuvel för bolaget. Samtidigt har kärnkraftsbyggen i Ryssland försenats.
– Våra kärnkraftverk är Rysslands stolthet. De modernaste i världen, säger vice chefsingenjör Vladimir Kazanskij.
Vi står uppe på en liten höjd och tittar ner på byggplatsen där enhet nummer 6 i Novovoronezj kärnkraftverk ska tas i bruk i juni nästa år. Bygget är försenat med över tre år. Enligt Kazanskij är orsaken att leverantörerna har haft problem. Kritiska röster i Ryssland säger att staten helt enkelt saknar pengar.
De nybyggda kyltornen syns lång väg mot horisonten. Novovoronezj, en stad på drygt 30 000 invånare utanför Voronezj i södra Ryssland, är en så kallad monogorod, en stad som har byggts upp kring en enda industri: kärnkraften. Den grundades för arbetarna i ett av Sovjetunionens första kärnkraftverk år 1964.
Vid det här laget har Novovoronezj kärnkraftverk fem enheter. Två reaktorer har tagits ur bruk, två nya håller på att byggas upp. I dessa öppna sydryska landskap med sina vida horisonter syns kyltornen så fort man kommer upp på en höjd. Ägaren till kärnkraftverket, det statsägda kärnkraftsbolaget Rosatom, finansierar idrottsföreningar, bygger fontäner och reparerar offentliga byggnader. I den nyrenoverade stadion tränar sjuåriga flickor rytmisk gymnastik tillsammans med en tränare som är avlönad av Rosatom.
– Rosatom renoverade vår stadion. Innan dess såg den bedrövlig ut, nu är den i toppskick, konstaterar taxichauffören Aleksandr Rybatjov.
Jättebolag
Rosatom ansvarar för all kärnteknologi i Ryssland, både den fredliga och militära. Bolaget äger alla kärnkraftverk i Ryssland, samt topphemliga vapenfabriker utanför Nizjnij Novgorod och Tjeljabinsk som tillverkar bland annat plutonium och kärnvapenspetsar. Med sina 262 000 anställda är det gigantiska bolaget en stat i staten.
När EU och USA införde sanktioner mot Ryssland efter annekteringen av Krim innefattade de inte kärnteknologi, men det betyder inte att Rosatom har förblivit opåverkat. I fjol meddelade Storbritannien att planerna för ett kärnkraftverk som Rosatom eventuellt skulle bygga sköts upp.
Därför har också kärnkraftverket som Fennovoima planerar i Pyhäjoki blivit så mycket viktigare för Rosatom. Det är en kronjuvel som man gärna visar upp i internationella sammanhang.
– Finland har den strängaste strålsäkerhetslagstiftningen i världen. Om det blir ja till att bygga i Pyhäjoki får vi en ännu starkare position internationellt, säger Sergej Onufrijenko. Han är vd för Atomprojekt, det företag inom Rosatom som ska lämna in en redogörelse för säkerhetsåtgärderna till Strålsäkerhetscentralen (STUK) i Finland.
Vladislav Botjkov som är vice presschef för Rosatoms internationella verksamhet, är också nöjd.
– Finländska riksdagen röstade ja i en situation där Ryssland kritiseras internationellt. Det gjorde oss väldigt stolta. Riksdagen förstod att när det gäller kärnkraft kan man inte byta samarbetspartners hur som helst. Det är en säkerhetsfråga som inte borde påverkas av politiska konflikter.
Ryska staten betalar
Den ryska miljöorganisationen Bellona säger att Rosatom bygger kärnkraftverk till underpris på de ryska skattebetalarnas bekostnad.
– Ryska staten skjuter till pengar för att Rosatom ska kunna erbjuda lägre priser än de privata bolagen. Samtidigt har vi kärnkraftsbyggen i Ryssland som har frusits ned, eftersom statskassan är tom. Bygget i Novovoronezj har försenats med flera år. Ett annat kärnkraftverksbygge i Kaliningrad står helt stilla. Men Rosatom bara fortsätter bygga kärnkraftverk utomlands, projekt som egentligen inte är marknadsekonomiskt lönsamma, säger Aleksej Sjtjukin som är kärnfysiker och kärnkraftsexpert på miljöorganisationen Bellonas kontor i S:t Petersburg.
En annan av Rosatoms fördelar som statligt bolag är enligt Sjtjukin att Ryssland tar emot använt kärnbränsle.
– Rosatom tar hand om använt kärnbränsle och transporterar det tillbaka till Ryssland. Det kan inte privata bolag åta sig att göra.
Janne Nevalainen är kärnsäkerhetsexpert och projektchef på finländska strålsäkerhetscentralen. Han vill inte ta ställning till Rosatom som bolag.
– Rosatom har stor erfarenhet av att bygga kärnkraftverk, men det spelar ingen roll i vår ansökningsprocess. Varje gång ett kärnkraftverk ska byggas är det ett unikt projekt. Det avgörande är om man lyckas få ihop ett tillräckligt stort kunnande på alla nivåer för att kunna slutföra projektet, säger Nevalainen.
Strålsäkerhetscentralen väntar in Rosatoms säkerhetsredogörelse senast den sista juni. Fennovoimas ansökan om få inleda bygget ska lämnas in till statsrådet samma dag.
De politiska följderna
Vilka är de politiska följderna av att Rosatom bygger kärnkraftverk i EU-länder som Finland och Ungern? Den oberoende, Putinkritiska statsvetaren och analytikern Dmitrij Oresjkin säger att ur principiell synvinkel är detta ett problem för EU.
– I egenskap av Putinkritiker anser jag förstås att EU-länderna borde vara konsekventa och solidariska. Samtidigt är det viktigt att Ryssland inte isoleras helt och hållet. Kärnkraftsexporten är inte alls lika avgörande för Ryssland som till exempel oljeindustrin, det är sanktionerna mot oljeindustrin som har slagit hårdast. Och Finlands pragmatiska Rysslandspolitik är känd. Finland har alltid klarat av balansgången gentemot en farlig och oförutsägbar granne, och dessutom kunnat dra ekonomisk nytta av den, säger Oresjkin.
Trots annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina har samarbetet mellan ukrainska kärnkraftverk och Rosatom fortsatt. Rosatom levererar kärnbränsle till Ukrainas fyra kärnkraftverk och tar emot det använda bränslet som förs tillbaka till Ryssland. Nyligen har Ukraina även börjat importera kärnbränsle från USA för att minska beroendet av Ryssland.
Dubbla säkerhetssystem
På kärnkraftsverket i Novovoronezj visar Rosatom stolt upp sina senaste säkerhetssystem. Det passiva systemet tar vid om det aktiva slutar fungera på grund av ett elavbrott, vilket var precis vad som skedde under olyckan i Fukushima 2011.
– Pumparna slutade fungera i Fukushima därför att de var beroende av elektricitet. Om något sådant skulle ske i våra nya kärnkraftverk har vi ett passivt system som baserar sig på fysikens lagar – avkylning genom att het luft stiger uppåt, säger Pavel Latonov, som leder utbildningsenheten inom Novovoronezj kärnkraftverk.
Kärnkraftsverket i Hanhikivi ska ha flera passiva säkerhetssystem. Janne Nevalainen på Strålsäkerhetscentralen säger att det är en stor fördel att ha nedkylningssystem som inte är beroende av eltillgång.
– Kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att ha fler aktiva säkerhetssystem som är oberoende av varandra än i Voronezj. Man måste alltid kunna räkna med att om ett eller två system fallerar så finns det ett tredje och ett fjärde, säger Nevalainen.