Helsingfors lutar åt borgmästarmodell
Helsingfors kan få en politiskt vald borgmästare som sköter sitt förtroendeuppdrag för en valperiod åt gången. Målet är att förstärka demokratin och legitimiteten i stadens ledning.
En förändring av Helsingfors högsta ledning väntar i samband med kommunalvalet 2017. Då väntas det nyvalda stadsfullmäktige välja en borgmästare och ett antal biträdande borgmästare, vilket skulle innebära att man slopade systemet där stadsdirektören och de biträdande stadsdirektörerna är politiskt utnämnda tjänstemän.
Helsingfors tre största fullmäktigegrupper är överens om att en förändring behövs och att det politiska beslutsfattandet och tjänstemännens uppgifter bör skiljas åt.
I nuläget är det inte klart exakt hur en framtida borgmästarmodell ser ut, eller att alla fullmäktigegrupper ställer sig bakom en sådan.
Det som gruppordförandena för Samlingspartiet, De gröna och Socialdemokraterna är överens om är att kommunalvalets resultat och därmed Helsingforsbornas vilja bör avspeglas i den högsta ledningen och att de politiskt valda ledarnas mandatperiod bör vara densamma som fullmäktiges. Fullmäktige sitter i fyra år, medan stadsdirektören och de fyra biträdande stadsdirektörerna hittills har valts för sju år i taget.
Fullmäktigegrupperna har tid på sig till nästa vecka att ge ett utlåtande om de anser att man bör hålla sig till den nuvarande strukturen i stadens ledarskap eller gå in för nya alternativ, som till exempel borgmästarmodellen eller direkta val av stadens högsta ledning. Det lutar åt att borgmästarmodellen blir verklighet.
Lasse Männistö, gruppordförande för Samlingspartiet och ordförande för den arbetsgrupp som i två års tid har funderat på reformen av stadens ledarskap, anser att man i arbetsgruppen har arbetat i samförstånd över partigränserna.
Enligt arbetsgruppens vice ordförande och gruppordförande för SDP, Osku Pajamäki, är det mycket troligt att någon form av borgmästarmodell blir verklighet. SDP har inte gett sitt utlåtande om vilken modell man ger sitt stöd.
Enligt Emma Kari, gruppordförande för De gröna, vittnar de diskussioner som har föregått valen av biträdande stadsdirektörer om behovet av en reform.
Kari anser att det är bara bra om grupperna ännu inte slår fast detaljer, som till exempel om borgmästaren och de biträdande borgmästarna ska vara ordförande för respektive medlemmar i stadsstyrelsen.
– Det viktiga är att man kommer överens om att stärka demokratin och att gå in för en modell, där borgmästare med politisk makt väljs på politiska grunder.
Den borgmästarmodell som Samlingspartiet uttalat sitt stöd för är en där borgmästaren fungerar som stadsstyrelsens ordförande och de biträdande borgmästarna fungerar som stadsstyrelsens vice ordförande, och samtidigt som de största nämndernas ordförande. Det innebär att de biträdande borgmästarna blir som ministrar i en regering med ansvar för egna områden.
– Med den här borgmästarmodellen stärks fullmäktiges roll i hela stadsförvaltningen, säger Lasse Männistö.
Enligt Männistö krävs det att borgmästarna och de biträdande borgmästarna sköter sina politiska uppdrag på heltid.
– Det är nödvändigt i en stad av Helsingfors storlek.
Gruppordförande Björn Månsson bekräftar att även SFP stöder tanken på att stadsfullmäktige väljer stadens högsta ledning för en mandatperiod på fyra år.
Lasse Männistö bedömer att tjänstemännen börjar förebereda ledarskapsreformen så att fullmäktige kan fatta ett beslut om hur den nya strukturen ser ut i början av 2016.