Finlands ekonomi sämst i EU

Ser man till EU som helhet har tillväxten kommit i gång efter recessionen, också i de tidigare krisländerna. Irland visar tillsammans med Luxemburg och Malta enligt EU-kommissionen prognos från maj upp euroområdets högsta tillväxtsiffror i år och nästa år. Också den spanska ekonomin växer, liksom ekonomierna i Frankrike och Italien.

Men här hemma varnar ekonomer för att regeringens åtstramningspolitik bromsar den spirande tillväxten. Aktia tror till exempel inte på någon tillväxt alls i år.

– Vi har några trista år framför oss, säger också Danske Banks chefsekonom Pasi Kuoppamäki.

I går publicerade Statistikcentralen siffror som visade att Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,1 procent årets tre första månader jämfört med kvartalet innan. Bnp var oförändrad från motsvarande kvartal 2014.

Kuoppamäki konstaterar att den finländska ekonomin nu växer än långsammare på kort sikt i och med att regeringen genomför stora nedskärningar och på så sätt åstadkommer en minskad efterfrågan. Köpkraften förstärks inte heller. Bra är däremot att skatterna inte stiger.

Att ekonomierna inom EU och eurozonen växer är positivt för Finland.

Oro för Grekland

Men den positiva utvecklingen överskuggas ändå av oro för både den ekonomiska och den politiska utvecklingen i Grekland. I EU-kommissionens prognos beräknas Grekland ha en tillväxt på 0,5 procent i år och hela 2,9 procent nästa år, men de siffrorna är baserade på utvecklingen innan Alexis Tsipras vänsterregering tillträdde.

– Det är väldigt svårt att få tillförlitliga siffror på den ekonomiska utvecklingen i Grekland just nu, säger Aktias chefsekonom Anssi Rantala.

För Finland är en fortsatt positiv utveckling i Europa ändå viktig. Den ekonomiska tillväxten är beroende av att industrins orderingång växer och att exporten tar fart. Våra två viktigaste exportländer är EU-medlemmarna Sverige och Tyskland. Den ekonomiska krisen i Ryssland har under årets första månader lett till att USA stigit till nummer tre bland våra exportländer.

– De senaste prognoserna om att Rysslands ekonomi inte sjunker riktigt så djupt som man tidigare trott är goda nyheter för vår ekonomi, men den backar fortfarande. Kanske exporten österut ändå jämnas ut nästa år och slutar sjunka, säger Kuoppamäki.

Han konstaterar att Finlands ekonomi nu är smidigare än förr och att industrin kan ställa om sig från export österut till att exportera till väst i stället. Väldigt få produkter produceras enkom för den ryska marknaden.

Reformer nödvändiga

Men strukturella reformer är hur som helst nödvändiga, det är Kuoppa­mäki och Rantala eniga om. Enligt Kuoppamäki för åtgärderna i regeringsprogrammet utvecklingen i rätt riktning. Det är åtgärder av det här slaget internationella kreditinstitut krävt av Finland. Men hur och i vilken takt reformerna ska genomföras finns det olika åsikter om.

– Jag är glad att jag inte är politiker, säger han.

Anssi Rantala konstaterar att det är bra att regeringens nedskärningar kommer snabbt. Finland är inte inne i en konjunktursvacka, så genom att skjuta upp reformerna vinner man ingenting, påpekar han.

Spanien fått fart på sin tillväxt bland annat genom omfattande arbetsmarknadsreformer, men priset har enligt Kuoppamäki varit högt i form av sociala kostnader och utslagning. Sysselsättningen däremot tar sig så småningom och den spanska exporten växer snabbt.

Irland har använt sig av åtgärder som skattereformer för att komma upp ur den ekonomiska svackan och länder som Italien når tillväxt då exporten tar fart igen.