Tonen kring Grekland hårdnar

På fredagen förfaller en betalning på cirka 330 miljoner euro till Internationella valutafonden IMF. Ännu förra veckan sade Greklands finansminister Yanis Varoufakis att landet klarar betalningen.

Innan dess är man överens med långivarna, försäkrade han.

Men helgens förhandlingar har inte lett någon vart och trycket på regeringen i Aten ökar. Samtidigt blir tonen hos grekiska politiker allt mer aggressiv.

Statsminister Alexis Tsipras skrev i den franska tidningen Le Monde i söndags att förhandlingarna inte leder någon vart, eftersom "vissa institutionella aktörer insisterar på att lämna absurda förslag och visa total likgiltighet för det senaste demokratiska valet av det grekiska folket".

Enligt nyhetsbyrån Bloomberg som citerar en grekisk tjänsteman ska det största hindret nu vara krav på ytterligare finanspolitiska åtgärder på hela tre miljarder euro.

I helgen diskuterade Tsipras också per telefon med Tysklands förbundskansler Angela Merkel och med den franska presidenten François Hollande. Diskussionen uppges ha pågått i 35 minuter och förlöpt väl.

Kan få respit

Att diskussionerna förs på statsmannanivå, inte mellan finansministrar tyder enligt Aktias chefsekonom Anssi Rantala på att man nu på allvar söker en lösning.

Men vilken den lösningen är vill han inte sia om.

– Man har i flera månader sagt att tiden för Grekland börjar vara ute, men hittills har den grekiska regeringen lyckats skrapa ihop pengar till att betala sina lån. Det är fullt möjligt att grekerna får respit till slutet av juni med sina betalningar till IMF, säger han.

I slutet av juli kommer hur som helst en deadline det inte går att skjuta på. Då ska Grekland betala Europeiska centralbanken ECB, totalt över 800 miljoner euro. ECB kan inte bevilja Grekland förlängd betalningstid, det skulle uppfattas som ett direkt stöd till landet och ECB får inte stödja enskilda medlemsländer.

Rantala påpekar att Grekland akut behöver det tredje stödpaket på drygt sju miljarder euro som nu ligger på förhandlingsbordet.

Politisk kris

I går skrev bankkoncernen Nordea i sin veckorapport att ett grekiskt utträde ur euron, ett Grexit, inte skulle påverka marknaderna i någon högre grad. Lite turbulens kunde uppkomma, men ingenting allvarligt.

Det håller Rantala med om.

– EU klarar ett Grexit, men Grekland gör det inte. Det finns så väl uppbyggda brandmurar att det rent ekonomiskt inte skulle betyda så mycket för EU. Men de politiska konsekvenserna kunde bli stora, säger Rantala.

Han påpekar att om Grekland lämnar euron så uppstår lätt kaos i landet. Samtidigt kan populistiska, eurokritiska grupper i andra europeiska länder få vatten på sin kvarn och ökat stöd.

Ett Grexit skulle vara ett bakslag mot hela tanken på ett enat Europa, för euron är en viktig del av den ekonomiska integrationen.

Diskussionerna om Greklands stödpaket mellan Tsipras vänsterregering IMF, EU och ECB är nu inne på sin femte månad.

Förhandlingarna gäller reformer av bland annat pensionssystem och arbetsmarknad. Under de här månaderna har det än hetat att en lösning är nära förestående, än att det är kris och att Greklands kassa gapar tom.

En av de optimistiska röster som hördes i går tillhör Tysklands EU-kommissionär Günter Oettinger.

Han sade, enligt den tyska tidningen Die Welt, att det fortfarande är möjligt för Grekland och långivarna att nå en lösning den här veckan.

Det förutsätter ändå lösningar i de arbetsgrupper som behandlar de olika tvistefrågorna, något som det hittills varit omöjligt att nå.