Oppositionen nagelfar regeringens sparlista
Nedskärningar och regeringens ståltag om arbetsmarknadsparterna är måltavlor när oppositionen angriper regeringsprogrammet på tisdag.
Riksdagsledamoten och FSD-basen Maarit Feldt-Ranta beskriver regeringens linje som tvivelaktig och orättvis.
– De som är svagast drabbas hårt och vi som är starkast drabbas inte, säger hon.
Alla nedskärningar och svidande åtgärder drabbar vanliga låg- och medelinkomsttagare – pensionärer, barnfamiljer, fattiga människor, påpekar hon.
– Vi som är höginkomsttagare får delta i talkot frivilligt. Jag kan inte ens hitta på vad det skulle kunna vara, säger Feldt-Ranta.
Hon risar också de villkor regeringen ställt för det samhällskontrakt arbetsgivarna och facken förväntas nå.
– Jag tycker det är fräckt att man ger ett ultimatum till arbetsmarknadsparterna – om ni inte kommer överens så skär vi ytterligare i barnbidragen och pensionerna. Den här kopplingen har aldrig tidigare gjorts i Finland.
Feldt-Ranta hoppas i alla fall att regeringen ska lyckas med att få Finlands ekonomi på fötter och skapa en bättre sysselsättning.
– Jag kommer att stöda alla sådana projekt. Men ändamålet helgar inte medlen. Man kan inte göra vad som helst bara för att man säger att nu är det svåra tider. Man kan spara på många sätt.
"Spara inte på barnen"
SFP:s ordförande Carl Haglund berömmer de ekonomiska åtgärder som siktar på att öka företagens förutsättningar att klara sig. En del av formuleringarna om arbetsmarknadsreformer går absolut i rätt riktning, säger han.
– Man skulle nästan kunna tro att de här tre herrarna har suttit och läst SFP:s valprogram. Där är jättemycket sådant som vi hade tänkt oss, säger Haglund.
Men SFP är kritiskt till nedskärningarna i utbildningen på 600 miljoner euro som regeringen aviserat.
– Det är ganska absurt att regeringen påstår att utbildningen är en topprioritering när man gör så stora nedskärningar. Dels sparar vid från barnen – det är vuxna som ska spara, inte barnen – och dels är det bästa sättet att få Finland att lyfta att sköta den högre utbildningen, forskningen och innovationerna ordenligt, säger Haglund.
Han är också kritisk till att regeringen glömt bort jämställdhetsfrågorna såsom hur man ska förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, samt hela Norden.
– Regeringen hade ju glömt bort att fundera på vilka ministrar som ska ansvara för Nordenfrågor och Ålandsfrågor. Det säger ganska mycket.
Han ger regeringen en känga också för att det enda konkreta som tangerar tvåspråkigheten är experimenten med frivillig skolsvenska i östra Finland.
– Jag hoppas de ännu kommer att konsekvensanalysera det här för de ungdomar det gäller. De kommer inte att fylla de kriterier som finns i dag när de söker sig till universitetsstudier och statliga jobb.