Sunda val trängs lätt undan i armén
Stabs- och signalkompaniets Thomas Knuts, Oscar Sulander och Ronny Hägg har drygt två veckor kvar. Från Nylands brigad tar de med sig nya (o)hälsovanor. – Jag slutade röka för ett och ett halvt år sedan men började här igen, säger Hägg.
De två andra röker också. Rökning är fortfarande starkt förknippad med värnplikten, enligt forskaren Anni Ojajärvi.
En rökpaus erbjuder "en tillflyktsplats, frihet från institutionens regler", skriver Ojajärvi, som i åtta veckors tid följde med rekryter.
Thomas Knuts, Oscar Sulander och Ronny Hägg – från Helsingfors, Borgå och Pedersöre – tror inte det blir jobbigt att fimpa för gott. Brigadbeteendet är kopplat till det sociala: man väljer "schack" enligt vad man vill göra.
Ingen utbildning i hälsa
Tobak och idrott utesluter inte heller varandra. Knuts har spelat handboll på hög nivå, Sulander gillar gymmet och Hägg simmar. De minns hur många de frivilliga motionsloppen skulle vara för duglighetspermission. Någon egentlig hälsoutbildning minns de däremot inte.
– En fältsjukskötare hade en lektion under grundutbildningen, men jag minns inte vad det handlade om.
Kaptenlöjtnant Juha-Matti Hinkkuri, brigadens idrottsofficer, skriver under forskarens syn på den "tobakslånga pausens" betydelse; det är ett sätt att slippa utbildarna för en stund. Mycket gott har ändå hänt, anser han.
– Unga är i dag mycket medvetna om både kostfrågor och olika idrottsgrenar, säger Hinkkuri, som själv ryckte in på 1980-talet.
Vissa som har det jobbigt sporras enbart av att de får lära sig rätt metoder, säger Hinkkuri, som själv har varit medeldistanslöpare.
– Redan det att man lär sig löpa rätt förbättrar resultatet klart i coopertestet.
Intresset för uthållighetsgrenar, som långdistanslöpning, skidåkning och orientering, har trängts undan av andra idrottsformer. Det gäller både stamanställda och beväringar, säger Hinkkuri.
– Jag deltar då utbildarna leder muskelkonditionstest, men skulle gärna vara aktivare med i ett tidigare skede. Hur, det vet jag ännu inte, men min huvuduppgift är att ha tid för beväringarna.
Motiveras före värnplikten
Chefsläkaren vid Nylands brigad, Jarno Gauffin, ser resultaten av att Försvarsmakten uppmuntrar unga att motionera innan de rycker in. Han berättar om en yngling som i uppbådet fick tjänsteduglighetsklass B, men som ändrade sina hälsovanor.
– Han delade ut tidningar med cykel och tränades av sin pappa. När han ryckte in kom han upp till mig och frågade om han kunde få A-papper.
Gauffin betonar betydelsen av positiv feedback, metoder där man ställer upp delmål och belönar framgångar, i stället för att bara höja ribban. Många metoder är nya: beväringar med skador kan befrias från exempelvis stridsövningar men ordineras träning.
– De skickas till idrottshallen för att träna på ett sätt som stöder rehabiliteringen.
Gauffin ser tre grupper: de med väldigt dålig kondition, de med mycket god kondition, och de som är i hyfsat bra skick. Mellangruppen har nu krympt och de två andra har vuxit. Då medier fokuserar främst på dem med sämre kondis blir bilden missvisande, anser Gauffin.
– Det är en generalisering att säga att beväringarnas kondition överlag skulle ha rasat.