Ekonomi och invandring danska valteman
Det är rött mot blått, den sittande regeringen mot den borgerliga oppositionen och välfärd mot skattelättnader när Danmark går till val om tre veckor. Statsminister Helle Thornings-Schmidts främsta utmanare Lars Løkke Rasmussens Venstre ligger bättre till i opinionsmätningarna – men kampen blir hård.
- Folketinget – parlamentet i Danmark – har en kammare med 179 ledamöter, varav två representerar Färöarna och två Grönland.
- Ledamöterna huserar i slottet Christiansborg i centrala Köpenhamn.
- Ett folketingsval ska hållas minst en gång vart fjärde år. Valet blir utlyst när statsministern tycker att det är lämpligt eller om regeringen fälls i en förtroendefråga.
-
Den sittande regeringens mandat går formellt ut den 14 september 2015.
18 år gäller både som rösträttsålder och för att kunna bli invald i parlamentet. - För partierna gäller en tvåprocentsspärr.
- Det finns inga regler om hur lång tid en valkamp ska pågå. Men för att invånarna ska hinna poströsta bör den vara i minst tre veckor, enligt folketingslagen. FNB–TT
Det går blixtsnabbt när det väl är dags. Knappt har Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt hunnit meddela att hon utlyser folketingsval innan affischerna är uppe och valstudiorna i gång. Rosor delas ut på gatan (Socialdemokraterna) och stekt fläsk (Dansk Folkeparti). På tv hålls den första partiledardebatten redan samma kväll.
Valkampanjen pågår i 23 dagar så det ska gå undan. Valet till folketinget hålls vart fjärde år men det är statsministern som själv får välja den exakta tidpunkten. Det handlar om taktiserande och avvägningar.
Thorning-Schmidt valde att slå till nu trots att opinionsmätningarna inte är på hennes sida, även om det börjat se ljusare ut under våren.
Hennes Socialdemokrater och det så kallade röda blocket med Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre som regerat landet, har enligt de färskaste siffrorna nu ett väljarstöd på 48 procent. Det blå blocket som leds av Lars Løkke Rasmussen med konservativa Venstre i spetsen stöds av 52 procent. I det ingår också Dansk Folkeparti och Liberal Alliance som större partier.
Men så pass jämnt är det att allt kan hända, menar Søren Risbjerg Thomsen, professor emeritus vid universitetet i Århus.
– I historien har vi sett att en sådan marginal kan tas igen.
Och Helle Thorning-Schmidt försöker ge ett självsäkert intryck där hon inför tv-kameror och press säger att hon väntat på den här stunden sedan hon tillträdde.
– Tiden är den rätta. Nu är det upp till danskarna. Det utlyses val till folketinget den 18 juni.
Skatter och välfärd
Ekonomi kommer att vara det främsta valtemat enligt Søren Risbjerg Thomsen. Där Helle Thorning-Schmidts Socialdemokrater betonar välfärden och den offentliga servicen, är det skattelättnader och satsningar på företagen som är Lars Løkke Rasmussens och de borgerligas recept.
Løkke Rasmussen går till val med att den offentliga sektorn inte ska växa längre. Hans ledord är att det ska löna sig att ta emot arbete och att alltför många lever på understöd.
– Vi ska använda alla krafter och pengar på att investera i företag i Danmark, sade han vid sin kampanjöppning som sändes direkt av Danmarks television.
Thorning-Schmidt lyfter däremot fram att hon och regeringen lyckats vända den ekonomiska trenden. När hon tog över efter dåvarande statsministern – Løkke Rasmussen – var Danmark i djup kris och 100 000 danskar hade mist sitt arbete påpekar hon. Nu är tillväxten 1,5 procent och fler är i jobb.
– Vi är ute ut krisen. Danmark är på säker väg.
Hon vänder sig till danskarna och fråga om de "vill fortsätta på den kursen eller välja oppositionens experiment".
Løkke Rasmussen igen säger att Danmark behöver en ny regering och betonar att han känner Danmark och har besökt många orter och företag.
Hårt mot invandring
Det är framför allt till invandringsfientliga Dansk Folkeparti som Socialdemokraterna läcker väljare och det märks också i Helle Thorning Schmidts retorik i förhållande till flyktingar och asylsökande. Inställningen har blivit hårdare och det beror enligt professor Søren Risbjerg Thomsen klart på att Socialdemokraterna vill få tillbaka röster.
I går sade Helle Thorning-Schmidt att antalet flyktingar ska hållas på en rimlig nivå, att det ska bli striktare asylregler och att det ska ställas hårdare krav på flyktingarna.
Men också Lars Løkke Rasmussen lyfter fram migrationsfrågan. Han talar om att Danmark inte vill ha dem som skapar problem eller lever på understöd i vad han kallar parallellsamhällen. I den fråga om invandringen är konkurrenterna alltså allra mest eniga.
Begränsad invandring är fortfarande en fråga som Dansk Folkeparti håller högt på agendan, men samtidigt har partiet enligt Søren Risbjerg Thomsen sökt sig mer mot mitten efter att den mer provokativa tidigare ledaren Pia Kjærsgaard har slutat. Partiet hör till dem som ökat sitt väljarstöd mest. Det är nu kring 18 procent och Dansk folkeparti är därför definitivt en viktig del av det borgerliga blocket – även om till exempel den ekonomiska politiken snarare påminner om Socialdemokraternas enligt Søren Risbjerg Thomsen. Skulle det blåa blocket segra kan Dansk Folkeparti mycket väl bli ett regeringsparti.