Snålblåst kring toppmöte i Riga
Kritikerna är inte nådiga inför EU-toppmötet i Riga.
Grå är utsidan när Riga bjuder på strilande regn och snålblåst vid EU:s toppmöte med sitt östliga partnerskap.
Grå är också insidan – åtminstone enligt kritikerna.
– Partnerskapet ligger i respirator, konstaterar brittiske statsvetaren Ian Bond från tankesmedjan CER.
Han tycker att EU under det senaste årets krig i Ukraina och relationskris med Ryssland inte förmått stå upp för de partnerskapsländer som tydligt vänt sig mot väst.
– Det som skett ... borde ha svetsat samman Västeuropa och fått oss att förstå att våra värderingar nu står under hot och att det är väldigt viktigt att sträcka ut handen mot framför allt Georgien, Moldavien och Ukraina och erbjuda dem en långsiktig väg mot EU-medlemskap, säger Bond till TT vid en av många sidokonferenser som hålls i Riga i samband med toppmötet.
– I stället har många länder i Europa tittat på Rysslands agerande och sagt att vi inte får öppna dörrarna till medlemskap åt länderna i Östeuropa och södra Kaukasien för att det skulle provocera Ryssland ytterligare. Det tycker jag är fullständigt fel svar, säger Bond.
Försiktig Merkel
Löften och erbjudanden är dock inget som EU-ledarna vill syssla med.
– Vi får inte väcka falska förhoppningar som vi sedan inte kan hålla, deklarerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel till förbundsdagen i Berlin inför avresan till Riga.
Liknande tongångar hörs från flera håll. Endast försiktiga ord är att vänta i det gemensamma uttalande som görs efter mötets slut i morgon.
Pengastöd
De tre mer västinriktade länderna i partnerskapet kan ändå trösta sig med löften om 200 miljoner euro över en tioårsperiod i stöd till småföretag från EU:s investerings- och utvecklingsbanker, EIB och EBRD.
"EU-kommissionen lovade konkreta åtgärder för att främja handel och utbyte mellan EU och vår östliga partner. I dag levererar vi. Associations- och frihandelsavtalen fungerar", säger kommissionsordförande Jean-Claude Juncker i ett uttalande om stödpengarna, som enligt EU:s beräkningar ska ge investeringar till ett värde av minst två miljarder euro i Georgien, Moldavien och Ukraina.