Skär inte för snabbt, uppmanar ekonom
Finland gör klokt i att inte göra sina nedskärningar i alltför snabb takt, säger ekonomen Klaus Weyerstrass som jobbar för det österrikiska forskningsinstitutet Institut für Höhere Studien.
Wien. Skuldsättningen borde riktas från konsumtionsskulder till nyttiga investeringar. Samtidigt borde ni klara av att bromsa upp den snabba skuldsättningen, säger Klaus Weyerstrass.
Enigheten om att vi måste skära ned har ökat allt mer sedan EU-kommissionen gav Finland en varning för att vi håller på att överskrida budgetreglerna. Budgetunderskottet och skulden i relation till bnp håller på att spräcka gränserna. Finansministeriet har i sin tur bedömt att den offentliga ekonomin på sikt måste anpassas med 10 miljarder och under regeringsperioden med 6 miljarder.
I Österrike har skuldsättningen varit uppe i hela 85 procent av bnp, samtidigt som arbetslösheten bara varit 5,6 procent.
– I Österrike måste man så småningom minska skuldsättningen men det ska göras på längre sikt. Arbetslösheten kommer tyvärr att stiga under de närmaste åren på grund av försämrad konkurrenskraft, säger Weyerstrass.
Strukturella problem
Finland och Österrike har mycket gemensamt. Båda är små, öppna och exportberoende ekonomier där facken har en stark ställning. Dessutom är tillväxten blygsam i båda länderna, även om det sett mörkt ut i Finland en längre tid än i Österrike.
I Finland debatteras det en hel del om ekonomiproblemen beror på de svaga konjunkturerna eller på varaktiga strukturella brister. De som tror på konjunkturteorin vill stimulera medan de som ser läget som en strukturell kris vill skära ned.
I samtalet med Weyerstrass får man intrycket av att problemen i länder som Finland och Österrike både är strukturella och delvis självförvållade. Men snabba nedskärningar är inte rätt medicin, säger han.
– Till exempel i Österrike har de tidiga pensionerna och skattepolitiken spårat ur. Lyckligtvis har facken insett att konkurrenskraften måste vara i skick i jämförelse med konkurrenterna.
Professor Matti Pohjola vid Aalto-universitetet håller med om att för snabba nedskärningar kan skada ekonomin.
– Jag tror att anpassningsåtgärderna kommer att genomföras under två mandatperioder.
Han tycker att vår finanspolitik länge lidit av en brist på visioner.
– I slutet av 1990-talet fanns en tydlig vision om att göra Finland till ett ledande informationssamhälle, men nu har vi förlorat vår vision.
Både Weyerstrass och Pohjola betonar att nedskärningarna inte får gå ut över utbildningen och de teknologiska förutsättningarna.
– Det är bara via de här två som verklig tillväxt kommer att uppstå under framtida år, säger Matti Pohjola.