Esbo ersätter stenkol med geotermisk värme
Sju kilometer under markytan i Otnäs borde temperaturen vara 120 grader. Den värmen ska pumpas upp ur marken och omvandlas till fjärrvärme i Esbo.
Borrningen av Finlands första geotermiska värmeverk har just börjat i Esbo. I kvarteret intill Aalto-universitetets huvudbyggnad i Otnäs har borrningen nått ned till drygt 300 meters djup. Den finländska berggrunden är hård och tjock så arbetet framskrider långsamt.
I slutet av juli räknar energibolaget St1 med att man har nått två kilometers djup. Då överlåter energichef Jari Suominen det drygt sju centimeter breda hålet åt geologer att utforska och analysera. Sedan är det dags att borra ännu djupare.
– Finland köper årligen importerad energi för åtta miljarder euro. Landet är fattigt när det gäller fossila bränslen, men rikt på förnybar energi. Om vi lyckas pumpa värme ur berggrunden kan vi minska på förbränningen av stenkol.
Geotermisk fjärrvärme är ingen ny uppfinning i sig, det har använts redan länge i länder som Island, Filippinerna och Indonesien, där berggrunden är tunn och värmen ligger nära ytan. Enligt produktionschef Tero Saarno har den hårda klippan som Finland ligger på hittills effektivt förhindrat användningen av värme från djupet.
– Vi måste borra väldigt djupt för att nå rätt temperatur. Vi vill ha 120-gradigt vatten och enligt våra mätningar finns det på sju kilometers djup. I Paris ligger den värmen redan på drygt två kilometers djup och där har man redan länge använt geotermisk fjärrvärme.
Att St1 valt att borra i just Otnäs beror inte på att berggrunden här skulle lämpa sig bättre än i övriga landet. Energibolaget vill lära sig att borra där var människor bor tätt, så att transportsträckorna blir korta. Stadsdirektör Jukka Mäkelä välkomnar företag som satsar på utveckling och nytänk till Esbo.
– Vi är stolta över att vi genom det här pilotprojektet kan vara med och stödja forskningen och samtidigt producera fjärrvärme utan kol- dioxidutsläpp, säger Mäkelä.
När värmeverket väl har startat sin produktion är driften relativt säker och förmånlig. Problemet med anläggningen är att investeringen i sig är dyr. Det behövs två djupvärmebrunnar nära varandra – i den ena pumpar man ner vatten med högt tryck i berget, ur den andra pumpar man upp vattnet efter att berggrunden värmt upp det.
– Det är dyrt att borra på djupet. För den första brunnen kommer vi att anlita utländsk expertis. Pilotprojektet kostar tiotals miljoner euro. Målsättningen är ändå att förse fjärrvärmenätet med förmånligare värme än vad stenkolet i dag producerar, säger Tero Saarno.