Stenbäck: Nu behövs nya kanaler till makten
Det blir en utmaning och lite annorlunda, men det finns ingen anledning att utlysa landssorg eller katastroftillstånd, säger Pär Stenbäck om SFP:s blivande roll som oppositionsparti.
Minister Pär Stenbäck var partiordförande när SFP senast stod i opposition, åren 1978–1979. Den gången gick partiet självmant ur regeringen, väl medvetet om att man snart kunde komma in på nytt. Den här gången är valet ofrivilligt, och framtiden osäker, men samtidigt ser Stenbäck en utveckling som man kan vända till något bättre.
– Det finns skäl för SFP att se längre framåt och träna in sina nya förmågor att anpassa sig till den nya parlamentariska situationen. Det är en viss utmaning, och det är lite annorlunda med nya, unga politiker i Svenska riksdagsgruppen. Jag hoppas de har tålamod att sätta sig in i jobbet, säger han.
Stenbäck betonar att det är viktigt att riksdagsgruppen, inte minst dess debutanter med Carl Haglund i spetsen, etablerar nya kontakter för att SFP inte ska förlora allt sitt inflytande.
– SFP måste skaffa sig nya kanaler, säger Stenbäck.
Att Haglund blir oppositionsledare kommer att påverka SFP:s sätt att göra politik, men knappast särskilt mycket.
– SFP kan inte och ska inte vara i total opposition. Det gäller att välja de för partiet viktigaste frågorna där man kan opponera sig, men främst gäller det att ta egna initiativ i stället för att aggressivt säga nej, säger Stenbäck.
Stenbäck säger att Samlingspartiets ordförande Alexander Stubb har ett stort ansvar för att de svenska frågorna beaktas.
– Finlandssvenskarna har i alltför många år lärt sig att det finns en stark representant i regeringen som driver de svenska frågorna. Nu gäller det att ta fram en reservplan.
Samtidigt anser Stenbäck att oppositionslotten utgör en god möjlighet att mobilisera det finlandssvenska fältet, att det gäller att bredda fronten för att bevaka svenska intressen.
– Vi har varit för beroende av SFP:s inflytande.
Stenbäck ser en klar fördel med att SFP inte sitter med i den konservativa regeringen.
– Man behöver inte slösa energi på att konfrontera Sannfinländarna. Man kunde rentav säga att det är skönt att Eva Biaudet åtminstone inte behöver känna ångest.