"Den svenska skolan har tappat sin själ"
Svensk skola är i stort behov av genomgripande förändringar, slår OECD fast.
Lärarnas kompetens måste stärkas, kraven på blivande lärarstudenter höjas och elevernas attityd i klassrummet ändras, skriver OECD i rapporten Improving Schools in Sweden.
– Det har varit en besvikelse för mig också.
Med de hårda orden inledde Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna sin presentation av den skolrapport som beställdes av den förra regeringen.
Schleicher säger att han tidigare sett Sverige som en förebild när det gäller utbildning.
– Men i början av 90-talet verkar det som att den svenska skolan tappade sin själ, säger han.
Högre krav
Med på pressträffen för att ta emot rapporten är utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som också är ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.
De får veta att svensk skola är i stort behov av genomgripande förändringar. Det behövs bland annat ett nytt, nationellt institut med uppdrag att stärka lärar- och rektorskårernas kompetens. Sverige behöver också se över lärarutbildningarna och höja kraven för blivande lärarstudenter, skriver OECD.
Rapportförfattarna efterlyser också en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem.
– Svenska studenter lägger skulden på allt annat än sig själv. "Jag är bara en konsument i skolan", säger Schleicher för att beskriva elevernas attityd.
Samtidigt måste stödet till elever med utländsk bakgrund göras likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val. Kommuner bör samarbeta med fristående skolor.
Mer till utsatta
OECD trycker hårt på hur viktigt det är med lika möjligheter för alla elever. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt likvärdig skola, men resurserna går inte alltid till de elever eller skolor som behöver dem mest.
Skolor i socialt utsatta områden har till exempel oftare lärarbrist än skolor med socialt starkare elever.
Kommunernas resurser per elev varierar också kraftigt, vilket talar för en översyn av bidragssystemet och eventuellt öronmärkta statsbidragVad gäller friskolor, fritt skolval och konkurrens mellan skolor konstaterar OECD att detta inte lett till bättre Pisa-resultat men däremot en ökad risk för segregation. Det talar för en viss styrning i skolornas antagning.