Eurokrisen kan bli knäckfråga igen
Regeringssonderaren Juha Sipilä beräknar att eurokrisen och klimatfrågor kan vara svåra knäckfrågor för vissa partier, och begär därför svar på vad de skulle anse om vissa formuleringar i regeringsprogrammet.
Sipilä presenterade det långa frågebatteri han givit till alla riksdagspartier på tisdagseftermiddagen.
Förutom de 15 frågorna (läs alla här) hade Sipilä givit ut två möjliga formuleringar för ett regeringsprogram.
Den ena formuleringen är om eurokrisen, och slår fast att "regeringen förhåller sig negativt till att utöka Finlands borgensansvar i skötseln av eurokrisen", och att det långsiktiga målet är att demontera alla sådana strukturer som innebär att euroområdet gemensamt axlar ansvar för krisländer.
Den andra formuleringen handlar om klimatet, och talar för att Finland ska arbeta "för att få till stånd ett heltäckande och ambitiöst klimatavtal", och uppnå sina klimatmål för 2020 inom den här valperioden.
– De hä två frågorna är sådana som lyfts fram i diskussionerna hittills mellan partiledarna och kan uppfattas som knäckfrågor, och dem får alla grupper ta ställning till. Det är inte fråga om att de måste bära eller brista just i den här formen, man kan också föreslå andra formuleringar, säger Sipilä.
– Det är inte ett ställningstagande till just Grekland, kommenterar han förslagstexten om eurokrisen.
Enligt Sipilä är det fråga om något mer riktgivande, och också om att behandla eventuella knäckfrågor först. Tanken är att få de svåra frågorna på bordet först, och sedan röra oss mot de lättare, säger Sipilä och tillägger att prioriteterna är att avhandla de stora ekonomiska frågorna och de frågor som kan förhindra vissa partiers regeringsmedverkan först.
Han gick inte närmare in på vilka partier som har svårt med vilka frågor.
– I nuläget har alla partier alltjämt meddelat att de är med på allvar.
Riksdagsgrupperna kommer att ha fullt upp de följande dygnen. Svaren ska lämnas in senast på fredag, på Valborgsmässoafton. Partierna beslutar själva om de publcerar sina svar.
De femton frågorna innehåller bland annat huruvida partierna håller med Finansministeriets syn på hur mycket statsfinanserna ska balanseras de kommande åren, om partierna anser att skattenivån inte får höjas, vilka som är deras konkreta förslag till hur fler jobb ska skapas, partiernas utrikes- och säkerhetspolitiska linje, familjepolitik, och hur partierna skulle åtgärda klyftorna i välfärden.
De två sista frågorna är om partierna är beredda att jobba i en sådan process där man först gör upp enbart ett strategiskt regeringsprogram, och sist men inte minst – om de är beredda att medverka i Juha Sipiläs regering.