Här har vi hen
I dag öppnade Sigtuna museum efter renovering. Men redan före nyöppningen har museet fått stor uppmärksamhet. Den har inte handlat om samlingarna av konst och historiska föremål utan om en skylt på toalettdörren – med en symbol för hen.
Stockholm
Bredvid klassiska symboler för man, kvinna och person i rullstol finns nu också en en hen-symbol – en människa med byxa på ena benet och kjol på det andra.
Hen finns med i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista som utkom i veckan. Ordet används när man inte vill precisera en persons kön, men också när det handlar om ett tredje kön, när en person ser sig varken som man eller kvinna eller som både och.
Pompe Hedengren, som är grafisk designer och driver byrån Stockholm grafics, har gjort den, precis som all annan skyltning. Uppdraget kom från museet.
– Vi kände att alla som kommer till Sigtuna museum ska känna sig inkluderade, trygga och välkomna, säger Hedengren.
Det är inte han som kommit på själva idén till symbolen, den hittade han efter att ha surfat på nätet i några dagar. Flera symboler för hen var enligt honom lite klantiga, som en kvinna med mustasch. Därför fastnade han för den här som han ser som elegant och tydlig och med lite humor i sig. Och ännu viktigare:
– Det är som att personen själv kan bestämma vilket ben den vill stå på. Om hen står på högra benet är hen man, om hen står på vänstra är hen kvinna. Jag tycker det är en fin innebörd. Det är inte vi andra som ska definiera folk, utan personen ska själv få identifiera sig som hen vill.
Efter att nyheten om hen-symbolen kom ut har den, museet och Hedengren fått både applåder och kritik.
– Många tycker att den är jättebra men ännu fler som reagerar verkar bli provocerade. Folk känner sig hotade, men vi har inte tagit bort någon symbol utan bara lagt till.
Omklädningsrum
Pompe Hedengren ser gärna att symbolen sprids.
– Jag är jätteglad om jag kan få queerpersoner att känna sig sedda och trygga.
Den kan till exempel användas på könsneutrala omklädningsrum. Det första infördes i Sverige för två år sedan på Södra Latins gymnasium i Stockholm, under viss uppståndelse.
– Eleverna menar att det måste finnas ett alternativ för personer som inte identifierar sig som kille eller tjej, sade rektor Lillemor Larsson då till Aftonbladet.
Bland annat Friskis och Svettis följde efter och när den ombyggda simhallen i Sundbyberg invigdes i januari i år hade också den ett rum för dem med neutral könsidentitet. I det byter alla om enskilt och hela simhallen är den första hbt-certifierade (homo, bi och transpersoner) i Sverige. Certifieringen har skett i samarbete med föreningen för RFSL, riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.
Önskan om liknande skylt i Finland
Aija Salo, generalsekreterare för människorättsorganisationen för hbtiq-personer Seta, skulle gärna se liknande skyltning och alternativ i Finland.
– Det är väldigt relevant. Toaletter och omklädningsrum är ganska intima utrymmen och alla behöver dem, speciellt toaletterna. Det har stor betydelse om man varje gång behöver vara rädd eller känna att du får inte komma hit eller till och med bli hotad med våld.
Tekniskt sett kan möjligheten att byta om enskilt redan finnas på många håll eftersom det ofta finns ett mindre omklädningsrum till exempel för personer som behöver ha en assistent med som kanske är av annat kön.
Likaså kan det finnas enskilda toaletter och de behöver enligt Salo inte alltid definieras antingen för män eller kvinnor. I Sigtuna museum, 40 kilometer norr om Stockholm, hade man möjligheten att skriva enbart ”wc” men ville hellre göra den inkluderande gesten med en ytterligare symbol.