Lars Vilks omgärdad av poliser: "Något måste ju vara fel i det här"

Att tillställningen inte fick arrangeras i Riksdagshuset är inget som Lars Vilks längre blir överraskad av. Han har varit ledsagad av svensk säkerhetspolis i åratal, sedan han avporträtterade profeten Muhammed som rondellhund och blev omtalad, avskydd och hyllad, utsatt för mordbrandsförsök och attacker.

Sedan skottlossningen i Köpenhamn i vintras, mot den lokal där Lars Vilks uppträdde, har han inte kunnat bo kvar hemma.

– Människor i grannskapet ansåg att det var en fara, säger Vilks och berättar att hyresvärden till slut ansåg likadant.

– Så det här är hur jag lever nu, on the move.

Konstnären är inbjuden av Sannfinländarna och Vilks deltog i en paneldebatt med två sannfinländska riksdagskandidater. Men hur värdarna använder Vilks närvaro bekommer honom inte.

– Om någon lockar röster genom att tala om yttrandefrihet så är det väl bra, säger han bara, och håller sitt anförande kring andra exempel på konst och yttrandefrihet, inte kring islam.

Bland annat fördömer han hur delar av den finländska konstnären Ulla Karttunens verk beslagtogs för några år sedan. Hennes verk Neitsythuorakirkko var ett inlägg mot barnpornografi men hon greps för innehav och spridning.

– Verket var ju ett kritiskt inlägg mot barnpornografin och hur lätt det är att få tag i materialet på nätet, sade Vilks och anser att det finns en fara i om konsten blandas ihop med det den kritiserar.

Han lägger fram att det behövs ett samförstånd om att konsten "kan gå ett steg längre än man egentligen borde". Han ger som ett annat exempel Carl Johan De Geers verk Skända flaggan och Vägra vapen från 1967.

– Då var de mot lagen. Men när vi ser på dem i dag förstår vi att han bara var före sin tid.

I publiken på Brunnshuset finns en del som inte vill låta sig intervjuas om varför de är där, men Gun Winter, tidigare ordförande för Finlands humanistförbund, berättar gärna.

– Frihet, men med ansvar, anser hon själv att är ledordet. "Man kan ta hänsyn till den man kritiserar."

Lars Vilks har upprepade gånger fått förklara att han inte ser islam som ett hot. Men han gillar inte debatten efter Charlie Hebdo.

– Man skulle tro att vi alla är överens om att vi inte ska förhandla med våldet, ändå hör vi det i debatten: "Våld är fel, men...". Detta "men": "Men om du dödar tillräckligt många så ändrar vi vår syn på friheten". Det är att förhandla med våldet.

– De flesta medier i Sverige trappar upp säkerheten på sina redaktioner. Och så undviker de att vara kontroversiella, säger Vilks om följderna.

Att polispådraget i sig är ett tecken på att något gått snett kan Gun Winter i publiken hålla med om. Men hon anser att spänningarna kan härledas tillbaka till millennieskiftet och terrorattackerna i USA.

– Den muslimska världen blir kritiserad för sin hållning, men bakom agerandet ligger en känsla av att bli nedvärderad. Sedan 11 september 2001 har muslimer blivit misstänkliggjorda, säger hon.

– Och nu blev jag tvungen att öppna min oskyldiga lilla handväska då jag kom hit till Brunnshuset. Utan terrorattackerna tror jag inte att allt hade eskalerat så här, säger Gun Winter.

HBL:s korrespondent Matts Lindqvist intervjuade Lars Vilks år 2012. Intervjun kan du läsa här.