De vill vara mer än akademiker från city
De gröna försöker gå hem också i glesbygden, men än är cityprofilen markant. I partiets värld kan Finland bygga broar för utveckling och säkerhet. Inte ens bron över till Nato är helt utesluten.
När det bjuds på utrikes- och utvecklingspolitik med linssoppa som tilltugg på ett provisoriskt valkafé i anslutning till Aalto-universitetet i Esbo, vilket parti handlar det då om? De gröna, såklart.
De gröna sitter stadigast i de stora städerna och i den akademiska världen. Alltså faller det sig naturligt att prata politik med gröna värderingar innanför Ring I och i universitetsmiljö, över en tallrik vegetariskt. Det är de nyländska kandidaterna Saara Hyrkkö och Jarno Lappalainen som bjuder, och lunchgästen Pekka Haavisto som är dagens politiska dragplåster.
Men hur mysigt det än är kvarstår frågan varför De gröna har svårt att accepteras i glesbygden.
– Det är en gammal last, folk tror att vi bara driver några givna frågor, men det blir bättre hela tiden. Vi anar ett genombrott, inte bara för att vi har trovärdiga kandidater i alla valkretsar utan för att folk inser att vi har en bred agenda, säger Saara Hyrkkö.
Jarno Lappalainen säger att De gröna måste bli ett parti för hela landet. Han berättar att han nyligen snackade med en jordbrukare och att de insåg att motsättningen mellan De grönas och böndernas värderingar egentligen är konstgjord.
– Vi jobbar för naturskydd och en ren miljö, och det är samtidigt en förutsättning för hela jordbruksnäringen. Vi har gemensamma mål, men vi måste bli bättre på att lyssna till varandras synpunkter, säger han.
Nato klyver familjen
I väntan på att Haavisto ska tala utrikespolitik går vår diskussion in på säkerhetspolitiken. De gröna är emot Nato, men inte så kategoriskt som förut. Heidi Hautala orsakade en smärre storm i det gröna vattenglaset för ett år sedan då hon sade sig vara "mer för än emot" ett Natomedlemskap.
Ukrainakrisen har fått allt fler att ifrågasätta sin ståndpunkt. Jarno Lappalainen är en av dem.
– Nato kunde vara ett stabilt militärt ryggstöd att luta tillbaka mot, så att ingen får för sig att utöva påtryckningar på oss. Men samtidigt är Nato ingen valfråga, den klyver många partier. Det behövs en folkomröstning, och före den en gedigen debatt om ämnet, säger han.
Hans sambo Saara Hyrkkö, fullmäktigeledamot i Esbo sedan kommunalvalet 2012, tänker annorlunda:
– Det behövs en folkomröstning, men jag är på Pekka Haavistos linje att det kunde vara klokare att stanna utanför Nato.
När Haavisto sammanfattar en grön världsbild i allt från försvar, säkerhet, kriser och terrorism till internationella relationer, handel och utvecklingspolitik kommer även han in på Nato.
– Nato har säkert varit rätt val för de baltiska staterna. Jag är inte emot Nato för vad det kunde ge oss, men det som gör mig betänksam är vad medlemskapet kunde förbinda oss till, säger han.
Nej till isolering
Pekka Haavisto har sett många internationella kriser, men Islamiska statens brutala terror får till och med en garvad fredsdiplomat att baxna.
– Jag träffade nyligen en tidigare talibanledare som bad oss samarbeta för att han tycker att IS-radikaliseringen har gått för långt. Det säger väl något. Vi måste se till att ungdomar i Finland inte åker på terroristuppdrag, och vi måste förhandla med de makthavare som stöder IS, inte med själva terroristerna.
De gröna tar bestämt avstånd från en ideologi om att vi ska stänga gränserna, isolera oss och låta resten av världen sköta sina problem.
– Världen fungerar inte längre så. Vänder vi ryggen mot krishärdar får vi flyktingströmmar på oss, säger Haavisto som också betonar de rent humana skälen för att hjälpa dem som har det mycket sämre än de fattigaste här hemma.
Han pikar Sannfinländarna för devisen att vi inte har råd att hjälpa andra förrän vi sett om vårt eget hus.
– Det är hyckleri. Varför säger de inte rakt ut att de inte vill hjälpa? Det handlar om människovärde att hjälpa de mest utsatta.
Haavisto kritiserar också dem som påstår att utvecklingspolitiken inte gett resultat, och pekar på att flera afrikanska länder redan tävlar om vem som gör de största framstegen inom skolgång och utbildning.
– Det påstås förekomma korruption i u-politiken, och det är viktigt att våra skattepengar inte missbrukas. Men var och en som känner till missbruk kan numera anmäla det anonymt på UM:s webbplats. Det har ändå varit väldigt tyst på den sajten.