Gröna siktar på nästa regering
Att slå vakt om utbildningen är vid sidan av miljön ett av De grönas huvudmål i det kommande riksdagsvalet. – Jag medger att vi i regeringen accepterade för stora nedskärningar, säger partiordförande Ville Niinistö.
De gröna valde att lämna regeringen när det i höstas stod klart att regeringen förordar Fennovoimas kompletterande ansökan om att få bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Det är viktigt att hålla fast vid sina principer, understryker partiets ordförande Ville Niinistö.
Vårens galluppundersökningar har också visat att väljarna tycks ha uppskattat den principfastheten. Understödet i mätningarna växer.
– Vi ser ut att kunna ta mellan fem och åtta tilläggsmandat och ett parti som vunnit i valet är svårt att förbigå vid regeringsförhandlingarna, säger Niinistö.
Han ser regeringsbildningen efter valet som ett klart val av rikting. Det finns visserligen många om i vägen fortfarande, men om Centerns Juha Sipilä, som det nu ser ut, blir statsminister kan han med hjälp av sitt val av regeringspartners välja antingen en värdeliberal eller en värdekonservativ linje. Niinistö och De gröna representerar den liberala linjen.
– Vi är ett alternativ till att regera med Sannfinländarna, säger Niinistö.
Budget i balans
De gröna betonar miljöfrågor och utbildning i sitt program inför riksdagsvalet. Också ekonomin och strukturella reformer är viktiga. Niinistö vill skära så lite som möjligt och inte enligt osthyvelsprincipen, men betonar att budgeten måste fås i balans. Beslut om reformer måste fattas direkt.
Bäst balanserar man enligt honom ekonomin genom att skapa nya arbetstillfällen.
– Vi är nu alltför beroende av storskalig exportindustri, i framtiden måste vi koppla ihop högindustriellt kunnande med till exempel design, digitalisering och service. Servicen utgör redan en viktig affärsverksamhet för våra framgångsrikaste företag.
Niinistö tror att det går att skapa 200 000 nya arbetstillfällen genom att främja satsningar på förnybar energi och teknik som hör ihop med dem och genom att underlätta villkoren för små företag att anställa och sysselsätta.
De gröna är också för en att införa en basinkomst. Man får inte minska grundtryggheten eller dra ner utvecklingsbiståndet. Spara kan man däremot göra genom att till exempel slopa miljöskadliga subventioner. Diesel och fossila bränslen är ett område, gödningsmedel ett annat.
När den sittande regeringen misslyckades med att genomföra strukturreformer valde den att spara på annat håll. Det sparades för mycket på utbildningen, anser Niinistö, men medger i samma andetag att De gröna accepterade för stora nedskärningar medan partiet var i regeringsställning.
– I nästa regering tar vi gärna hand om utbildningen, miljön också förstås.
För landstingsmodell
Niinistö understryker att utbildningens resurser måste tryggas på alla nivåer. Det blir bakvänt om den ena handen drar ner studieplatserna i andra stadiets utbildning och den andra handen betalar för en ungdomsgaranti. Högskolornas resurser ska tryggas och basforskningen måste få arbetsro.
När det gäller social- och hälsovårdsreformen är De gröna inne på Centerns linje med landsting. Niinistö anser att 15 områden i landet är bra. Om beslutfattarna väljs med direkta val och har egna direkta medel vet folk vilka som fattar besluten och det tryggar basservicen bättre än i dag.
För att trygga den svenska servicen föreslår Niinistö en svensk nämnd. Det ger konsekvens genom hela kedjan från när- och basvård till specialhälsovården.
– Regeringen tvingades ge upp reformen när Samlingspartiet och Socialdemokraterna är så bundna av sina intressen i kommunerna.
Svenskan behövs
Även om Niinistö anser att det är osannolikt att De gröna och Sannfinländarna skulle sitta i samma regering vill han inte utesluta något i det här skedet. De grönas ordförande kritiserar också sina tidigare regeringspartners, Samlingspartiet för att ha glidit långt högerut och SDP för att försvara gamla strukturer, när det borde bli ett reformparti.
Han är också besviken på SDP för att partiets representant fällde rätten till vård för papperslösa och ILO-konventionen om ursprungsfolkens, i det här fallet samernas, rättigheter.
– Våra värden ligger ändå närmare SDP:s, säger han.
Ville Niinistö talar också varmt för obligatorisk skolsvenska. Det ska finnas en större valfrihet i språkstudierna, eleverna kunde till exempel få börja läsa två främmande språk samtidigt, eller ta in svenska senare. Men barnen ska ha rätt att studera båda nationalspråken, anser han.
– Det är omöjligt att som 13-åring veta vilka konsekvenserna senare blir om man helt väljer bort svenskan. Det påverkar till exempel framtida arbetsmöjligheter.
Många frågor. Läsarna frågade om allt från favoritrecept till placeringen av vindkraftverk när Niinistö chattade i HBL:s studio i går.