Ingen övervakar kvaliteten på skolmaten
Skoleleverna vet inte alltid om de äter griskött, kyckling eller fisk, säger Margit Kojo som är utvecklingskonsult inom livsmedels- och näringsbranschen.
Hon säger att det visar att skolmaten alltför ofta är en överkokt gegga. Samma kryddblandning i alla maträtter ger inte rum för några smaksensationer.
– Maten är ofta övermogen eftersom man inte beaktar att maten mognar efterhand. Dessutom saknar maten rena fräscha smaker, säger Margit Kojo, som länge har jobbat med skolmat.
Kojo föreslår att man ska använda enskilda kryddor i stället för dyra fonder i skolmaten. Hon tycker också att användningen av rotsaker är för ensidig.
– Hos oss är morot en mycket allmän rotsak trots att det finns gott om andra alternativ. Kålrabbi, rättika och palsternacka skulle ge lite variation i maten.
Kojo anser att man alltför ofta gömmer sig bakom pengarna. Det nuvarande snittpriset på 2,80 euro per portion gör det möjligt att servera en mera mångsidig mat.
Många låter bli att äta
På Utbildningsstyrelsen konstaterar man att det inte finns någon riksomfattande övervakning av skolmatens kvalitet. Därför kan kvaliteten variera till och med inom kommunen.
– Vår lagstiftning om skolmaten är mycket liberal. Den slår bara fast att maten ska vara gratis, näringsmässigt fullvärdig samt ändamålsenligt organiserad och ledd, säger undervisningsrådet Marjaana Manninen.
Manninen tillägger att skolmyndigheterna borde övervaka skolmatens kvalitet eftersom den mat som serveras i skolan och själva serveringstillfället påverkar barns och ungdomars välfärd.
Största delen av skolorna meddelar enligt Manninen att de följer den statliga näringsdelegationens rekommendationer om skolmaten. Där definieras bland annat hur en god måltidshelhet ska se ut och dess näringsinnehåll.
Undersökningar visar att alla elever inte äter skolmat eller så äter de bara en del av den. Enligt rekommendationerna borde skolmaten dock täcka cirka en tredjedel av dagens näringsbehov.
– Rekommendationen följs inte om eleven bara äter en del av maten. Speciellt flickor kan låta bli att dricka mjölk eller filmjölk. Många lämnar också bort salladen, säger specialforskare Susanna Raulio på Institutet för hälsa och välfärd.
Raulio och Manninen betonar att skolmaten fortfarande har en stor betydelse i Finland, inte bara näringsmässigt utan också med tanke på umgängesfostran.
Eleverna med i planeringen
Kojo anser att eleverna borde få delta i planeringen och utvecklingen av skolmaten. Det ökar uppskattningen för skolmaten.
– Eleverna bör behandlas som kunder.
Manninen anser det viktigt att matsituationen inte är stressande och bullrig, och köerna får inte vara för långa.
Men också föräldrarnas inställning har betydelse. Man har fått goda erfarenheter av att föräldrar har inbjudits till skolorna för att äta skolmat och bekanta sig med serveringen, säger Raulio.