Svårt blir svårare för bönderna
Lågkonjunkturen och den bromsade Rysslandsexporten har gjort livet besvärligt för mjölkbönderna. Nu upphör EU:s mjölkkvoter – ytterligare ett slag mot producenterna, anser de.
EU:s system med mjölkkvoter upphörde i går. Det betyder att mjölkproduktionen i framtiden kommer att ske mer på marknadens villkor då det blir fritt fram för alla länder att producera så mycket de vill.
Det kan vara illa för de finländska mjölkbönderna, som redan har ett avlägset läge och ett kallt klimat att kämpa mot.
Här går det inte att producera mjölk lika billigt som i Europa.
– Vi är oroliga, säger mjölkproducent Kristian Westerholm som har sjuttio kor på gården Brännbollsta i Ingå. Hans kvot på knappa 600 000 liter mjölk per år är nu ett minne blott.
Mjölkkvoterna har funnits sedan 80-talet, då utbudet på mjölk var för stort i förhållande till efterfrågan.
Kvoterna har varit ett gissel på gårdsnivå eftersom man inte fått producera så mycket man vill, säger han.
Men de har också gett en sorts trygghet – man har vetat hur stor marknaden är och därmed kunnat producera inom ramarna för det tillåtna. Kvoterna har gjort det lättare för bönderna att se sig framtiden an.
Nu är Kristian Westerholm rädd för att mängden mjölk ökar i Finland, och framför allt i de stora mjölkproducerande länderna och ute i världen.
– Utbudet växer och vi måste hitta en marknad för det, men var? frågar han sig.
Först Ryssland, nu detta
Inget händer i morgon eller kommande månad, säger Kristian Westerholm. Utvecklingen sker på långsikt. Situationen är redan besvärlig för mjölkproducenterna, och nu hotar den att bli ännu svårare.
Dels har Rysslandssanktionerna som gjort att det inte går att exportera mjölkprodukter till landet påverkat bönderna, påpekar Westerholm, dels har lågkonjunkturen och den allmänt dåliga tillväxten gjort att mjölkproduktionen sjunkit redan innan Rysslandskrisen. EU:s jordbrukspolitiska omläggningar har ytterligare försvårat livet för bönderna.
Och nu slutet på kvotsystemet.
– Situationen är svår.
Westerholm berättar att mjölkpriset sjunkit med en femtedel på ett halvår, och att inga signaler på att situationen skulle gå mot det bättre går att skymta.
I Danmark och Sverige har mjölkpriserna höjts, något som kan vara en av de "väldigt små positiva signalerna" på att världsekonomin håller på att bli bättre.
Han ser ändå inget ljus i tunneln. Också om läget med Rysslandsexporten skulle lätta har rubelns kurs sjunkit.
– Det kommer att bli svårt att komma in på Rysslandsmarknaden igen.
På marknadens villkor
– Antalet mjölklitrar blir fler och priset sjunker, säger Eero Isomaa som är ordförande för mjölkutskottet vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.
Han tror inte förändringen kommer att påverka producenternas vardag nämnvärt. Inverkan sker indirekt via marknaden. Han tror inte att någon gynnas av en okontrollerad tillväxt av produktionen.
Den nya regeringen ska ta ställning till konkreta frågor som gäller begränsningsmekanismer för det nordliga stödet. Den får också frågan på sitt bord om de nya villkoren orsakar problem på nationell nivå.