"Byråkrater kan ta jobb i den privata sektorn"
När valresultatet redovisas buntas de ihop till gruppen "övriga". Småpartierna utgör en salig röra av allt mellan ytterhöger och yttervänster. Störst är de ultraliberala datanördarna som vill göra Piratpartiet till ett allmänpolitiskt riksdagsparti.
En iskall snålblåst sliter i sjörövarflaggan, och valtältet vid Tre smeders staty håller på att lyfta. Frihet, förnuft och jämlikhet är slagorden inför riksdagsvalet, men Piratpartiet lär inte leverera någon fransk revolution i ny tappning. En plats i riksdagen är målet, eller åtminstone önskedrömmen.
– Vi måste göra ett pangresultat för att lyckas, men det är inte omöjligt, säger Petrus Pennanen.
Han är kandidat och fick 700 av partiets 2 700 röster i Helsingfors i EU-valet förra året. Han är också doktor i fysik och programföretagare – och därmed en typisk pirat.
– Det sägs att vi ingenjörer är överrepresenterade i partiet, säger Hannu Mäkäräinen som ställer upp i Nyland.
Piratpartiet blev klart störst av småpartierna i förra riksdagsvalet, men ändå hästlängder från inval. Var tredje förbipasserande har aldrig hört om partiet förut, än färre vet vad det står för.
– Vi är liberala på riktigt, säger Mäkäräinen och klargör att partiets främsta mål är att avveckla byråkratin och den förvaltningskultur som man upplever försvårar för företagen.
Men det där och mycket mer säger ju exempelvis också Samlingspartiet, så vilken skillnad gör ni?
– Samlingspartiet säger mycket vettigt i sitt partiprogram, men de lever inte som de lär. De försvarar storföretagen men struntar i småföretagare, säger Mäkäräinen.
– Ja, och Samlingspartiet går åt de fattiga. Vi är för basinkomst, det är något småföretagare behöver om företaget går omkull. I dag hamnar de på bar backe. Det tar evigheter att få ut arbetslöshetsersättning eftersom det krävs att konkurspappren är godkända, säger Petrus Pennanen.
Vill sparka statsanställda
Inför årets val är kravet på att slopa "onödig byråkrati" ett politiskt modeuttryck. Piraterna är med i jargongen, men hävdar att de stora partierna bara snackar – de vågar ändå inte avveckla förvaltningen och banta den offentliga sektorn då det skulle förutsätta att man säger upp tjänstemän.
Men ni vill göra statsanställda arbetslösa?
– De tjänstemän som blir arbetslösa kan ta jobb i den privata sektorn, säger Pennanen.
– Att sparka tjänstemän är inte ett självändamål. Det är förvaltningskulturen jag vill komma åt, säger Mäkäräinen.
Kommer man åt tjänstemännens arbetssätt om man sitter i riksdagen?
– Vi måste komma åt den. Lagstiftning handlar också om hur allt verkställs.
Lyfter Finlands ekonomi så enkelt?
– Nej, det krävs högkonjunktur också, och så måste vi utveckla teknik som vi kan exportera. Idéer finns, vi måste nå ut på marknaderna, säger Mäkäräinen.
Breddar agendan
I spårvagnen på väg till partiets klubblokal berättar Helsingforskretsens ordförande Raoul Plommer hur Piratpartiet har utvecklats sedan han var med om att grunda det 2008.
– Vi beskylldes för att vara en enfrågerörelse i början. I kommunalvalet 2012 breddade vi agendan och snart är vi ett allmänparti. Vi är ytterst liberala på värdeskalan. På den traditionella höger-vänster-axeln finns vi lite överallt, säger han.
Enfrågestämpeln bottnar i partiets engagemang mot patent- och upphovsrätter. Piraterna vill avveckla det långa upphovsskyddet och tillgängliggöra information i yttrandefrihetens namn. Men numera talar man också om småföretagare, fria öppettider för affärer och krogar, lägre skatter, en avskaffning av alkoholmonopolet och energipolitik.
Klubblokalen är en trång etta i Berghäll som utöver en soffa och några stolar fylls av valrekvisita. Här kopplar piraterna av med laptop i famnen och en burk öl i näven.
– Här fanns en bardisk förr, men vi rev den. Det blev för trångt, säger Plommer.
Lyan samlar en handfull aktiva pirater en kväll i veckan fram till valet.
– Tur att ni inte kom förra veckan. Då var här så gott som tomt. De flesta gick på cannabisdebatten, säger informatören Satu Immonen.
Klubblokalen kunde fungera som partikansli, men utan partistöd kan man inte anställa någon. Det är en fråga piraterna jobbar på.
– OSSE har prickat Finland för att partistödet delas ut enligt antalet mandat i riksdagsvalet. Vi förespråkar en fördelning enligt andelen röster. Jag har inte hört ett enda argument mot ett sådant system, säger Plommer.
Partiet har lyckats lirka in en lagmotion om det i riksdagen. Går den igenom får Piratpartiet partistöd från 2016 också om de inte tar plats i riksdagen i år.