Partierna lovar brett men abstrakt
Under den här valperioden har väldigt lite hänt för att bemöta det nya arbetslivet. Partierna lovar brett att göra livet lättare för självsysselsatta, men hur tryggheten ska anpassas till dagens arbetsliv finns få konkreta förslag för.
De flesta partier säger sig förespråka bättre social trygghet för företagare, men under den gångna valperioden har väldigt lite hänt, även om sex partier i något skede regerat.
En bred arbetsgrupp utredde länge de självsysselsattas situation för Arbetsministeriets del, men kom inte till skott med förslag till nya lagar.
Scenariot var det vanliga: fackorganisationerna och Finlands näringsliv EK drog inte jämnt. Man var överens om att inte skapa några nya mellanskikt mellan företagare och löntagare, men därutöver kom gruppen inte så mycket längre.
Social- och hälsovårdsministeriets förslag om att jämställa enskilda yrkesutövares arbetsinsatser med löntagares, så att beställaren skulle betala till exempel pensionsavgifterna för det, ratades också av företagens representanter.
Enligt Rauno Vanhanen på Finlands företagare var det fråga om att förhindra en sådan utveckling där sådant arbete, till exempel frilansar på skattekort, inte längre skulle ha någon efterfrågan.
– Tanken att en viss grupp skulle betraktas som jämförbara med löntagare är problematiskt, eftersom det skulle leda till att en del arbete då inte blir gjort, åtminstone inte i form av ett anställningsförhållande, säger Vanhanen och tillägger att också pensionsavgifter skulle utöka kostnaderna och byråkratin för att beställa ett frilansarbete.
Lättare är det då om man grundar en firma, betalar sin företagarpensionsavgift och fakturerar, säger han. Men där kommer man till det dilemma som enligt Vanhanen är de självsysselsattas stora belastning – möjligheterna att fakturera sina utgifter.
– Möjligheten att prissätta sig själv tillräckligt högt är svag och likaså förhandlingspositionen.
Stelt system som är svårt att ändra
Några intressanta öppningar ser Vanhanen i alla fall i valdebatten.
– Det är svårt för en företagare att vara arbetslös under vissa perioder. Nuvarande system är väldigt stelt, men det är samtidigt komplicerat att ändra på. Någon form av basinkomst skulle visserligen jämna ut inkomstsituationen för företagare, och arbetslöshetsskyddet kunde vara smidigare, säger Vanhanen, men tillägger att gränsdragningen innebär principiella problem på marknaden.
– Om det kommer in stöd i alla tomrum – blir det då att betrakta som ett slags samhälleligt företagsstöd som förvränger marknaden och priserna? Det är det principiella dilemmat.
SDP:s förslag att förkorta självrisktiden för företagarnas sjukdagar välkomnar Finlands företagare som ett positivt förslag, däremot är Vanhanen skeptisk till Centerns förslag att göra om den inkomstrelaterade dagpenningen till startstöd för att grunda företag.
– Det finns redan ett system med startstöd och det verkar inte ändamålsenligt att köra med flera parallella system, säger han, och tillägger att det kan finnas andra system för att göra företagsstarter mer attraktiva i relation till dagpenningen, som att betala ut startstödet i högre men färre månadsrater.
De små förbättringar som skett under senare år för företagare har närmast varit att familjemedlemmar som jobbar i småföretag fått en bättre möjlighet att betraktas som utomstående arbetstagare i fall av permitteringar. En företagare som är undersysselsatt eller arbetslös behöver inte heller längre stryka sitt företag helt ur handelsregistret, vilket gör det lättare att starta upp på nytt.
Små, små steg i det stora hela.
– Men vår förhoppning är att nästa regeringsprogram fortsätter ha som mål att förbättra den sociala tryggheten för företagare.