Partiernas åsikter om försvaret går isär
KSF Media ställde fem frågor om försvar och säkerhetspolitik till partierna i riksdagen. Håller du med dem?
1. Hur har Ukrainakrisen förändrat ditt partis bedömning av det säkerhetspolitiska läget?
CENTERN: Ukrainakrisen har ökat spänningen mellan Ryssland och väst. I den här situationen är det viktigt att inte överreagera. Inget direkt hot riktas mot Finland, men vi följer noga med utvecklingen i våra närområden.
DE GRÖNA: Rysslands agerande i Ukraina har klart ökat osäkerheten i Rysslands närområden. Den ryska maktpolitiken kräver beslutsfasthet och att Finland står bakom EU:s gemensamma linje. Finlands medlemskap i EU knyter oss till Västeuropa och höjer tröskeln för att med militära medel påverka oss utifrån.
KRISTDEMOKRATERNA: Kristdemokraterna bedömer att krisen markant har förändrat den säkerhetspolitiska situationen i Finland och framför allt i Europa.
SAMLINGSPARTIET: Den ökande internationella spänningen har också påverkat Finland. Det syns till exempel genom ökad militär aktivitet i vårt närområde och i form av återkommande luftrumskränkningar. De här förändringarna ska beaktas i politiska beslut.
SANNFINLÄNDARNA: Nej, krisen har stärkt partiets grundlinje om att det egna försvaret ska hållas i skick. Det riktas inget direkt militärt hot mot Finland, men bland annat Ukrainakrisen har visat att snabba förändringar är möjliga.
SFP: För första gången sedan andra världskriget har gränser i Europa flyttats med hjälp av militära maktmedel. Den stabila säkerhetsordning som gällt i ett par decennier har slitits i bitar av Ryssland. Det här påverkar Finlands säkerhetspolitiska läge även om inget akut militärt hot föreligger.
SDP: Finlands situation har inte förändrats, men vi påverkas av den ökade militära aktiviteten i Östersjöområdet. Krigshandlingarna i Ukraina oroar finländarna. OSSE:s betydelse som observatör har accentuerats.
VÄNSTERFÖRBUNDET: Det är naturligtvis mycket oroväckande och motbjudande att det pågår krig i Europa och att vårt grannland Ryssland har blandat sig i kriget. Finland hotas ändå inte av krig och vi ska inte heller måla upp överdrivna hotbilder.
2. I vilken situation borde Finland ansöka om ett Natomedlemskap?
CENTERN: I det här skedet finns det ingen anledning att ansöka om ett Natomedlemskap. Ett beslut om att gå med måste föregås av en folkomröstning. Om Sverige beslutar att gå med försätter det Finland i en ny situation.
DE GRÖNA: Det är svårt att se att Finlands säkerhetspolitiska sits skulle bli bättre, tvärtom skulle den bli sämre om Natos gräns vore densamma som Finlands gräns.
KRISTDEMOKRATERNA: En eventuell ansökan om Natomedlemskap förutsätter en noggrann analys av för- och nackdelar, en bred medborgardiskussion och en rådgivande folkomröstning där en majoritet förespråkar ett medlemskap.
SAMLINGSPARTIET: Finlands säkerhet ska stärkas genom ett Natomedlemskap, men det krävs ett starkt stöd bland statsledningen, riksdagen och folket innan Finland kan ansöka om att gå med.
SANNFINLÄNDARNA: I första hand ska Finland sätta sitt eget försvar i skick, bland annat genom att återinföra landminorna. I andra hand ska man låta göra en balanserad Natoutredning som går igenom plus och minus med ett medlemskap. Om Finland en dag beslutar ansöka om medlemskap, ska det ordnas en folkomröstning om saken.
SFP: Att ansöka om medlemskap i Nato är inte aktuellt just nu när det pågår en militär konflikt i Europa. En diskussion om för- och nackdelarna med ett finländskt Natomedlemskap är välkommen. Som underlag för diskussionen efterlyser SFP en parlamentsrisk Natoutredning. Vi måste fortsättningsvis uppehålla ett trovärdigt eget försvar oberoende av om vi blir medlemmar i Nato eller inte.
SDP: Stora säkerhetspolitiska ändringar av riktlinjerna kan göras enbart via en bred politisk process. Lösningar som innebär att vi överger vår militära alliansfrihet bör alltid ha ett stöd av en majoritet av befolkningen. Vårt försvar ska också i fortsättningen bygga på försvaret av vår territoriella integritet, allmän värnplikt och militär alliansfrihet.
VÄNSTERFÖRBUNDET: Vi ser inte att Natomedlemskapet skulle förbättra Finlands säkerhet på något sätt, tvärtom. Utanför Nato är vår säkerhetspolitiska situation lugn och stabil. Militäralliansen Nato bidrar till ökade motsättningar i Europa. Vi måste stärka de strukturer i Europa som främjar fred och positiva initiativ, som OSSE och EU.
3. Hur mycket får Finlands försvar kosta?
CENTERN: Centern stöder en höjning av försvarsanslagen gradvis för att trygga ett trovärdigt försvar på 2020-talet.
DE GRÖNA: Riktlinjer om resurserna ska slås fast i regeringsförhandlingarna efter valet. Storleksordningen ska anpassas så att den stämmer överens med andra viktiga sektorer som kräver tilläggsresurser.
KRISTDEMOKRATERNA: Ett självständigt och trovärdigt försvar kostar. Den parlamentariska arbetsgrupp som utredde de långsiktiga utmaningarna inom försvaret kom fram till att det behövs tilläggsresurser för att ersätta föråldrad materiel. Minimibehovet är den nivåhöjning som framfördes i statsrådets redogörelse 2012, cirka 50 miljoner till per år. Detta beaktar ännu inte de ekonomiska satsningar som behövs på 2020-talet när Hornetflottan och marinens flotta bör förnyas.
SAMLINGSPARTIET: Förbinder sig att höja försvarsanslagen ansenligt under den kommande valperioden enligt de förslag som den parlamentariska utredningsgruppen under Ilkka Kanerva lade fram om försvarets utmaningar på sikt.
SANNFINLÄNDARNA: Ett trovärdigt försvar kräver mer pengar än i dag. Kanervagruppens rapport skulle bara till hälften kompensera de nedskärningar som gjorts. Vi är redo att höja anslagen mer än rapporten föreslår.
SFP: I dagens läge har vi en kostnadseffektiv försvarslösning tack vare den allmänna värnplikten. För att upprätthålla försvarets kapacitet måste vi skjuta till pengar för att förnya det försvarsmateriel som föråldras. I praktiken talar vi om cirka 150 miljoner euro mer per år. Utöver detta står vi i början av 2020-talet inför stora investeringar då nya jaktplan och fartyg för marinen måste anskaffas. Då behövs tilläggssatsningar i miljardklassen.
SDP: SDP stöder den parlamentariska arbetsgruppens bedömning att nivån på nuvarande budgetfinansiering måste höjas. I redogörelsen bedömdes höjningsbehovet vara cirka 50 miljoner på årsnivå. Samarbetet med Sverige intensifieras vilket kan ge synergier.
VÄNSTERFÖRBUNDET: Försvaret ska naturligtvis kunna sköta sina uppgifter. I regeringsförhandlingarna borde försvarets resurser övervägas i samband med alla andra statliga utgifter. Det är inte önskvärt att vi får en situation där försvaret automatiskt får mer pengar medan utgifter i hälso- och sjukvård och skola skärs ned.
4. Ska Finland ha allmän värnplikt? Borde den utvidgas att också gälla kvinnor?
CENTERN: Centern är en hård försvarare av en allmän värnplikt som är kostnadseffektiv och har allmänhetens stöd. Hela årskullen, också kvinnorna, ska kallas till uppbåd där proffs går igenom ungdomarnas framtidsplaner och deras välbefinnande. Värnplikten ska dock vara obligatorisk bara för män.
DE GRÖNA: I dag gör knappt 40 procent av årskullen militärtjänst. Siffran måste inte vara ristad i sten. Finland borde stegvis avskaffa den allmänna värnplikten för män och övergå till en frivillig könsneutral värnplikt. Genom att minska på reserven får man resurser för materielanskaffningar. Frivillig värnplikt respekterar mänskliga rättigheter och jämställdhet och stöder samhällsekonomin genom att de unga fortare slussas ut i arbetslivet.
KRISTDEMOKRATERNA: Den allmänna värnplikten ska bevaras. Det nuvarande systemet där kvinnor frivilligt kan göra värnplikt är bra.
SAMLINGSPARTIET: Det nuvarande värnpliktssystemet är bra. I framtiden skulle man kunna överväga att också kalla kvinnorna till uppbåd. Det ska vara frivilligt för kvinnorna att delta i uppbådet. Det här vore ett sätt att också uppmuntra kvinnor att delta i krishanteringsoperationer.
SANNFINLÄNDARNA: Finland ska också i fortsättningen ha allmän värnplikt. Det finns inte försvarsmässiga eller ekonomiska förutsättningar för att värnplikten också skulle gälla kvinnor. Kvinnor ska erbjudas frivillig tjänstgöring eller få utbildning i medborgartjänst.
SFP: Den allmänna värnplikten och en stor reserv är en av de tre stöttepelare som vårt försvar vilar på. Finland ska kunna försvara hela sitt territorium och då behövs en stor reserv. Utan allmän värnplikt är detta inte möjligt. Det är inte nödvändigt att utvidga värnplikten att gälla kvinnor.
SDP: Vi ska hålla kvar den allmänna värnplikten och utveckla den. Också systemet med civiltjänstgöring ska ses över. Utvecklingsbehoven handlar både om försvarets behov och om att garantera en modell som accepteras av kommande årsklasser. För kvinnor ska militärtjänstgöringen vara frivillig.
VÄNSTERFÖRBUNDET: Allmän värplikt är bättre än en yrkesarmé. Vi måste ändå tänka på hur vi kan öka valfriheten och jämställdheten inom värnplikten. Också vapenvägrarnas behandling ska vara mänsklig, och längden på civiltjänstgöringen borde vara densamma som den kortaste militärtjänsten.
5. Vilken ska Finlands roll vara i konflikter utanför Europa?
CENTERN: Finland deltar i internationell krishantering med beaktande av sina egna resurser. I krishanteringsoperationer är det viktigt med ett tätare samarbete mellan de nordiska länderna.
DE GRÖNA: Finland ska hålla fast vid sin långa tradition att sända ut fredsbevarare och Finland ska verka i operationer som har FN:s mandat. Medverkan i internationella krishanteringsoperationer försämrar inte förmågan att försvara det egna landet, utan ger oss kunskap som kan användas i krissituationer i Finland.
KRISTDEMOKRATERNA: Finlands roll är att aktivt verka för fred och delta i fredsbevarande operationer och krishanteringsuppdrag.
SAMLINGSPARTIET: Finland ska också i framtiden aktivt delta i internationell krishantering . Det här ger erfarenhet som förbättrar vårt militära kunnande.
SANNFINLÄNDARNA: Internationell krishantering är en av försvarsmaktens lagstadgade uppgifter. Men i första hand kommer det egna försvaret och därefter arméns skyldighet till handräckning. Efter det här kommer internationell krishantering. Ordningsföljden ska stå fast.
SFP: Finland ska vara en aktiv global aktör också i fortsättningen. Det handlar om att visa solidaritet och bygga fred. Samtidigt stärker krishanteringsinsatserna vår försvarsförmåga och vår utrikespolitiska trovärdighet.
SDP: Finland ska delta i krishanteringsoperationer. Partiet säger sig vilja utveckla fredsmedlingsarbetet och vill att Finland ingriper i kriser i ett tidigt skede.
VÄNSTERFÖRBUNDET: Finland ska delta i krishantering med betoning på FN:s fredsbevaringsinsatser och civil krishantering. Finlands alliansfrihet och vår höga utbildningsnivå ger goda förutsättningar för det.