Putin till miljardärer: Återvänd med era pengar
Rysslands president Vladimir Putin ber ryska miljardärer och företagsledare att återföra sina tillgångar till Ryssland, åtföljt av en varning om att tillgångarna annars kan bli frysta av framtida sanktioner.
Ryssland har lidit av ett massivt utflöde av valuta sedan oljeprisen började sjunka kraftigt och de ekonomiska sanktionerna infördes. Under fjolåret har motsvarande omkring 150 miljarder dollar flyttats ut ur landet, och prognosen för i år har varit att ytterligare hundra miljarder rinner ut.
När president Vladimir Putin under torsdagen träffade den ekonomiska eliten på en industrikongress i Moskva varnade han dem för att hålla sina tillgångar utomlands. Han vädjade till miljardärerna att återvända med sina pengar till Ryssland, enligt Reuters, med förevändningen att de kunde hotas av kommande sanktioner från väst.
EU och USA har varit beredda att skärpa sanktionerna mot Ryssland ifall det inte sker framgångar enligt det andra så kallade Minskavtalet. Under det EU-toppmöte som inletts väntas ändå inga beslut om saken än.
– Sanktionerna kommer inte att lätta, sade statsminister Alexander Stubb (Saml) inför mötet i Bryssel.
Bidrar till teori om Putins frånvaro
Rysslands ekonomiska läge är också en orsak som utpekats kring varför Vladimir Putin höll sig undan offentligheten i tio dagar i början av mars. I slutet av januari utlystes ett krisprogram främst för att stödja den inhemska industrin, men programmet är bara på ritbordet, och spekulationerna kretsar kring om Putins följande orosmoment är följderna av en stagnerad ekonomi, sjunkande reallöner och groende missnöje.
Att det direkt skulle ha varit orsak till Putin hela frånvaro ställer sig professor Pekka Sutela skeptisk till, även om själva det finns en faktagrund i det ekonomiska tillståndet. Inte heller har till exempel premiärminister Medvedev varit borta under samma tidsperiod.
– Teorin är bättre än många andra som vädrats, men varför skulle han vara borta i tio dagar för att diskutera det ekonomiska programmet, frågar sig Sutela.
Det har inte heller varit någon hemlighet att den ryska regeringens prognoser blivit allt mindre optimistiska, och att både ett stimulansprogram och ett nedskärningsprogram lanserats.
Nedskärningarna utgörs av finansministeriets krav på att alla offentliga sektorer ska minska sina kostnader med minst tio procent. Resultatet kan bli minskade löner eller högre arbetslöshet.
För att stimulera planerar Kreml stödåtgärder för den inhemska industrin, med medel ur landets oljefonder.
– Men antikrisprogrammet har bestått av bara rubriker, inte så mycket av summor, säger Sutela om programmet som fått kritik för att vara abstrakt.
Om bilindustrin kan ses som en indikation på vilka utsikter som väntas för den ryska medelklassen, så beslöt General Motors i onsdags att sluta dra bort Opel och andra bilmärken som medelklassen föredrar från den ryska marknaden – medan bolagets lyxmärken, som Cadillac, blir kvar.
Enligt General Motors vill man undvika det marknadssegment som kommer att "stå inför stora utmaningar". En talesman för Putin, Dimitrij Peskov, sade till Reuters att GM:s beslut är beklagligt men att bolaget inte kommer att bli saknat.
– Om någon aktör sticker, kommer andra att fylla tomrummet.