Spelberoendet drabbar allt fler
I fråga om penningspel är Finland ett unikt land. Det är bara i Australien och Singapore man spelar mer per person sett till antalet invånare. Man räknar med att drygt 110 000 finländare har problem med spelandet.
Finland är det europeiska land där man spelar mest. Det är lätt att spela. Penningautomater finns i kiosker, butiker, bensimackar, caféer, restauranger och på nätet. För den som har problem med spelandet är det svårt att hitta penningspelsfria områden i Finland. Enligt planeraren Antti Murto, på institutet för hälsa och välfärd, THL, har man dessutom aktivt jobbat och lobbat för en spelvänlig kultur.
– Det är underhållning för hela folket och unikt internationellt, säger Murto.
Spelautomater, lotto, stryktips och lotter är populära. Spel på dator och mobiltelefon väntas öka i framtiden. Enligt Murto går det bra för spelbusinessen också i ekonomiskt svåra tider.
– En stor del av inkomsterna kommer från ett spelande som är starkt knutet till ett beroende och risken är stor att beroendespelandet bara blir större, säger Murto.
I fjol var det första året på mycket länge som RAY:s spelinkomster minskade. Under fjolårets första åtta månader spelade finländarna för 7,9 miljoner euro färre än under motsvarande period 2013.
– Konsumenternas köpkraft har minskat. Men det är fråga om en marginell minskning i spelandet, säger RAY:s vd Velipekka Nummikoski.
Drygt tre procent av finländarna har problem med spelandet. Enligt Murto är problemen redan så omfattande att man kan tala om ett folkhälsoproblem. Ekvationen är inte ändå inte lätt. Över 900 miljoner euro av de spel som spelas på Veikkaus och RAY delas årligen ut till allmännyttiga ändamål.
Svår ekvation att lösa
– Det statligt styrda spelandet är en penningmaskin som skapar mycket nytta. Det är klart att en minskning av spelandet är bort från konst, kultur och ungdomsarbete. Ekvationen är svår. Samtidigt efterlyser jag ändå ett större ansvar av penningbolagen för att igenkänna de problem som spelandet medför. Spelberoendet är en sjukdom, men den får inte lika mycket uppmärksamhet som till exempel alkoholismen. Tröskeln för att söka hjälp för beroendet är fortfarande rätt hög, säger Murto.
Enligt Nummikoskimåste spelandet ske så att det skapar så minimala problem som möjligt.
– Jag tycker att vi mer än väl ser till att spelandet är ansvarsfullt i Finland. Vi deltar också via staten med förebyggande åtgärder för att minska problemspelandet. Själva vården har staten hand om, säger Nummikoski.
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) är medlem i Veikkaus förvaltningsråd. Enligt honom är spelberoendet och problemspelandet inget man ska sopa under mattan. Wallin tycker ändå att man jobbar målmedvetet för att minska problemen.
– Spelberoendet har likheter med alkoholism, men så finns också de som klarar av att spela och dricka måttligt. Hjälp finns att få till exempel från Peluuri eller Peliklinikka. Man kan också sätta spärr för spelandet på internet och få portförbud till spelhallar. Vi har också sett till att det är förbjudet för barn att spela på penningautomater, säger Wallin.
Enligt de samtal som Peluuri fått har antalet fall med spelare som har allvarliga problem ökat drastiskt de senaste åren. I en intervju för Ilta-Sanomat berättar före detta koordinatorn för Peliklinikka, Tapio Jaakkola, att många försöker lägga av med spelandet på egen hand. En del lyckas.
Jaakkola jämför processen med att sluta röka där ett beslut inte alltid håller. De som har problem med spelandet besöker ofta olika vårdplatser.
– Många medger inte att de har problem med spelandet. De som kommer till oss för öppen vård har i genomsnitt haft problem med spelandet i 7 till 9 år. Det betyder att man ofta är djupt i träsket innan man söker hjälp. Det är när man ekonomiskt och psykiskt går på grund som hjälp sökes, säger Jaakkola.