”Alla grundskolor ska bli enhetliga”
Helsingfors inför nya målsättningar för sitt skolnätverk – samtliga grundskolor ska bestå av klasserna 1–9. Det ska gynna både elever och lärare.
Övergången mellan lågstadiet och högstadiet suddas ut om årskurserna 1–9 administrativt hör till samma skola. Det minskar risken för att enstaka elever ska falla mellan stolarna i övergången mellan två skolor. Så resonerar biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen i Helsingfors. Därför vill hon förena skolorna till enhetliga grundskolor.
– Det här är en lång process, förändringen kommer att ske under många år. Men den gynnar alla. Lärarna uppskattar parallellklasser, då har de en kollega som jobbar med precis samma saker. Och i större skolor finns större resurser, som gör det möjligt att anställa både skolpsykologer och sekreterare.
Medan resten av Finland blir allt gråhårigare växer antalet barn som bor i Helsingfors. Utbildningsverket räknar med att 1 700 fler elever börjar i stadens skolor i höst jämfört med i fjol. Viljanen, med ansvar för skola och utbildning, följer noga med prognoserna för befolkningsutvecklingen.
– Det är nödvändigt att staden ser över skolnätverket varje år. Medan antalet barn minskar i en del stadsdelar ökar de kraftigt i andra. Vi har allt flera barn som bor i innerstaden, barnfamiljerna flyttar inte längre ut till förorterna i lika hög grad som tidigare, säger Viljanen.
För att garantera att skolorna håller samma standard i alla stadsdelar kommer Helsingfors att införa nya riktlinjer för skolnätverket. Utbildningsnämnden godkände på sitt möte i slutet av februari utbildningsverkets förslag på att stadens finskspråkiga skolor ska ha åtminstone 500 elever och de svenskspråkiga 200. Stadsstyrelsen ska ta ställning till förslaget på sitt möte på måndag (16.3).
– Vi förväntar oss att förslaget godkänns i styrelsen. Utbildningsnämnden har flitigt diskuterat dessa minimigränser, men det var till slut en enhällig nämnd som förde ärendet vidare, säger Viljanen.
Förändringen är främst administrativ. De nya storskolorna får en gemensam rektor, men verksamheten kommer att fortsätta i flera byggnader.
– Ledarskapet i dagens skolor måste förändras. Rektorn sitter inte fysiskt i varje byggnad. I stället får hen koncentrera sig på administrativa uppgifter på heltid. Hittills har rektorer för mindre skolor kunnat ha upp till tio timmar undervisning i veckan, vilket är mycket vid sidan av ledarskapet, säger Viljanen.
Målsättningen är att grundskolorna ska vara tvåserieskolor, det vill säga att det ska finna parallellklasser på varje årskurs. Det garanterar fulla grupper i bland annat frivillig språka.
– Jag tror inte att alla stadens skolor någonsin blir enhetliga grundskolor, vi måste titta på varje skolas särdrag. Exempelvis Suomenlinnan ala-asteen koulu kommer knappast att slås samman med någon annan skola, på grund av sitt geografiska läge, säger linjedirektör Outi Salo på Utbildningsverket.
På svenska sidan räcker elevunderlaget inte till för tvåserieskolor i alla distrikt och därför blir de nya minimigränserna betydligt lägre där, 200 elever.