Fysioterapeuter samarbetar för att överleva
Vart fjärde fysioterapiföretag med fler än en anställd har gått samman i ett nätverk för att klara sig på marknaden.
Riitta Jolankis leder bråkar. Värken hon dras med hänger ihop med sjukdomen hon lider av. Diastrofisk dysplasi innebär att Jolanki är kortväxt, men också att hon går med värk på grund av felställningar och förvridningar i kroppen. Värken lindras av sjukgymnastik.
Jolanki har kommit för sin veckobehandling till fysioterapeuten Tiina Kallioinen på Pukinmäen fysiopalvelu i Boxbacka i Helsingfors.
- I Finland arbetar cirka 1 772 fysioterapiföretagare som självständiga yrkesutövare i enmansföretag.
- De bolag som har mer än en i personalen behöver tillstånd av Regionförvaltningsverket för verksamheten och är för tillfället 1 211 stycken. Av dem hör ungefär var fjärde till Fysipartners-nätet.
- Fysipartners är ett nätverk för gemensam marknadsföring för små fysioterapiföretag.
- Målet är att få ett klientflöde till små lokala företag och snabb service för den som behöver terapin.
– Här vet alla hurdan hjälp jag behöver, säger hon och går långsamt mot behandlingsrummet.
Jolanki har gått hos fysioterapeuterna i det här företaget i mer än tio år och säger att regelbunden terapi hos yrkesmänniskor som vet vad de gör har gjort att hon själv kunnat fortsätta arbeta tills hon gick i ålderspension.
Upphandling svårt
Fysioterapiföretaget i Boxbacka grundades 1974. Tio personer står på lönelistan och klienterna kommer från olika håll: privat och via till exempel Folkpensionsanstalten.
Hanna Markkula, ledande fysioterapeut, håller på att ta över företaget efter sin mamma Riitta Markkula och har funderat på hur ett litet företag som det här ska klara sig om den kommande vårdreformen leder till upphandlingsprocesser som små företag inte har kapacitet att delta i.
– Jag är helt säker på att vård- distrikten i framtiden inte kommer att göra upphandlingsronder och sluta avtal med hundra eller tvåhundra små bolag. De små företagen har inte muskler nog att ge sig in i upphandlingsprocesser på egen hand. Det kräver både tid och kunskap, säger hon.
För bättre trygghet har det här företaget gått med som delägare i nätverket Fysipartners. Logiken är enkel. En större aktör kan ha en chans på marknaden när de som beställer tjänster ropar efter storskalighet.
Fysipartners koncept är också enkelt. Företaget har fyra anställda, som tar hand om faktureringen för de 240 fysioterapiföretag som gått med som delägare och sköter om att klienterna med sina terapibehov och företagarna med sina specialtjänster hittar varandra. Företagen slipper slåss med tidsödande byråkrati och får i bästa fall en jämn ström av kunder.
Vd Aino Sainio talar om en vinn-vinn-situation.
– Åt klienten, som har en remiss från en läkarstation eller en betalningsförbindelse från sitt försäkringsbolag, hittar vi precis rätt småföretagare med rätt tjänster på repertoaren. Åt försäkringsbolaget eller ett bolag som köper behandlingar som en del av företagshälsovården kan vi ordna snabb tillgång till behandlingstjänster. Åt de små delägande fysioterapiföretagen ordnar vi klienter och faktureringstjänster.
Sainios övertygelse är att alla vinner när klienten får rehabilitering eller behandling inom en vecka. Arbetsgivare kan bokföra färre sjukdagar för sina anställda och klienterna själva repar sig bättre.
"Närtjänster behövs"
Sedan 2013 samarbetar Fysipartners till exempel med försäkringsbolag och Nordens största ledprotessjukhus Coxa i Tammerfors. Samtidigt har Fysipartners byggt upp dokument som hjälper de små företagen att göra en kvalitetscertifiering. De små delägarföretagen har nu tillgång till en molntjänst där de hittar ett grunddokument att använda för att beskriva verksamheten eftersom kraven på vårdkvalitet, genomskinlighet i verksamheten och tydligt beskrivna effekter av behandlingarna krävs allt oftare. Före den 1 september i år ska de flesta privata vårdföretag också vara länkade till det nationella hälsoarkivet Kanta, som bland annat också innehåller patientuppgifter från den offentliga vården och e-recept.
Sainio har en teori om varför de stora vårdföretagen tillsvidare inte tagit över fysioterapimarknaden.
– Det blir dyrt att ordna fysioterapi för de stora. En läkare som tar emot tre patienter per timme drar in mer pengar till bolaget än en fysioterapeut som sköter en klient per timme. Dessutom har storbolagen sällan möjlighet att utlokalisera tjänsterna, som borde finnas nära klienterna. Då blir det enklare att gå via oss och få allt pappersjobb skött med en gång.
Hanna Markkula tror på nätverkandet.
– Vi har fått fortsätta att arbeta enligt samma principer som förr, men dragit nytta till exempel av att Fysipartners har lagt upp en modell för kvalitetskontroll. Då kan vi lätt följa med att vi erbjuder sådan kvalitet som krävs.
Sainio vill inte se något fåvälde i fysioterapibranschen.
– De små företagarna kan vara osynliga, men faktum är att det är de som skapar arbetstillfällen, ofta för kvinnor, säger hon.
Brahea-centret vid Åbo universitet har räknat ut att nätverkets småföretagare tillsammans omsatte cirka 110 miljoner euro år 2013. Hanna Markkula säger att hennes företag inte kan erbjuda tjänster i stor skala.
– Men vi har ingående kunskap om till exempel fysioterapi för barn och vuxna med svåra funktionshinder, om eftervården för cancerpatienter och om behandling för personer med demenssjukdomar.
Riitta Markkula beklagar att vissa upphandlingar fokuserar mer på pris, mindre på tjänsternas kvalitet.
– Jag undrar om det ens är rätt att konkurrensutsätta tjänster för personer med svåra funktionshinder. De här personerna är betjänta av att behandlas av människor som är specialiserade och som lär sig känna fallen över tid. I en kultur av upphandling kan personer med särskilda behov tvingas byta vårdföretag med fyra års mellanrum och det är sällan bra för klienten.
– Ja, i upphandlingen har den som ska behandlas ingen talan. Det är en affär mellan två andra parter som bestämmer var klienten hamnar, säger Hanna Markkula.