"Se också Ukraina med feministglasögon"
Margot Wallströms feministiska utrikespolitik har fått hård kritik i hemlandet, särskilt i samband med frågan om att sälja militärmateriel till Saudiarabien. Men hon ser ingen motsättning mellan mjuk och hård makt. – Vi ska använda smart makt, säger hon.
Det har inte varit någon lugn start på Margot Wallströms tid som svensk utrikesminister. Den rödgröna regeringens beslut att erkänna Palestina som en självständig stat skapade stora svallvågor och sedan var den svenska regeringen när att falla.
Efter det har det varit en hård debatt om den uttalat feministiska utrikespolitiken och hur den går ihop med avtalet om att sälja militärmateriel till Saudiarabien.
- Socialdemokraten Margot Wallström är Sveriges utrikesminister sedan oktober 2014.
- Hon är en erfaren politiker som har suttit i Göran Perssons regering på 1990-talet.
- Hon var EU:s miljökommissionär 1999–2004 och EU-kommissionens vice ordförande 2004–2010.
- 2010–2012 var hon FN:s första specialrepresentant för sexuellt våld i konflikter utsedd av generalsekreteraren .
– Det är en livlig debatt i utrikespolitiken just nu för att vi äntligen har en utrikespolitik som vi står för och som engagerar människor. Jag är stolt över att vi har en sådan linje – också om alla vet att det som varje dag är vår första tanke är det som pågått i vårt närområde, säger hon under en intervju på Sveriges ambassad.
Kritiken om att krisen i Ukraina glöms bort när man talar om feminism och mjuk makt sväljer hon inte alls. Men hon anser att de som jobbar med och i konflikter borde tänka mer på könsperspektivet, till exempel borde man i Ukraina fundera mycket mer på till exempel kvinnornas och barnens situation.
– Analysen behövs. Man måste fråga vart kvinnorna tar vägen? Hur ser barnens problem ut? Om man inte ens delat upp i statistiken så att man vet hur många kvinnor som har skyddsbehov eller om man inte frågar dem om krigsbrott har begåtts mot dem blir vi ju väldigt ineffektiva. Så kan det inte fortsätta.
Inte mjuk eller hård, smart
Wallström går hårt ut mot kritikerna som anser att det är ett felsteg att föra fram de svenska värderingarna.
– Det handlar inte om hård makt eller mjuk makt, utan smart makt. Det finns en föreställning om att vi tror att kvinnor är bättre än män och det är fel, men kvinnor är annorlunda och deras erfarenheter måste också föras fram.
Kritiken tror hon att beror på att många som analyserar politik med traditionella metoder inte förstår vad det är regeringen vill.
– De förstår inte och det är en väldig utmaning att ifrågasätta maktstrukturer och hur vi fördelar resurser.
Hon har bett de svenska ambassaderna komma med rapporter ur en kvinnosynvinkel och säger att den analysen skiljer sig åt från hur man vanligtvis ser på utvecklingen i länderna.
På ett seminarium på tisdagseftermiddagen gav hon ett exempel där ambassaden frågat hur de kan analysera bygget av en bro ur ett feministiskt perspektiv. När de sedan frågade kvinnorna i området visade det sig att bron byggts bara med tanke på motorfordon, men att kvinnorna saknade en fil där de kunde gå eller cykla.
– Man kan inte vara könsblind.
Mellanrubbe
Den stora mediestormen i Sverige för tillfället gäller det så kallade saudiavtalet, ett samförståndsavtal om militärt samarbete mellan länderna som slöts år 2005 och som förnyas med fem års mellanrum.
Före den 15 maj måste regeringen bestämma om avtalet ska sägas upp eller förlängas. Regeringspartnern Miljöpartiet vill säga upp avtalet, medan Wallström och statsminister Stefan Löfven varit försiktigare i sina uttalanden.
– Det är klart det feministiska är en faktor som vi väger in, det gör vi med all vår politik. Vad vi tycker om saudisk poltik mot kvinnor är helt tydligt och det här är ju en fråga vi har ärvt. Nu bereder vi den och även om det låter som om alla vet hur det blir så är den inte avgjord ännu.
Regeringen utreder som bäst frågan om krigsmaterielexport över huvud taget och måste dessutom beakta också frågor om export och vapenindustrins framtid i Sverige.
Någon exakt tidtabell för när det kommer ett svar har Wallström inte.
– Vi har ingen anledning att dra ut på tiden, men vi försöker göra det så snart som möjligt för nu jagas vi. Det här är frågan som dominerar i medierna. Men vi vill ju att det ska vara ett bra beslut och genomtänkt och också dess konsekvenser måste övervägas.
Hoppas på solidaritet
Tillsammans med Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier håller Wallström på att skriva en artikel där de efterlyser solidaritet kring de migranter som tar sig över Medelhavet. Hon pekar på att Sverige sedan 2011 har tagit emot 65 000 människor som flytt från Syrien och Tyskland har tagit ännu flera.
– Det gör vi gärna, vi välkomnar dem för vi ser ju att det är desperata människor som flyr en desperat situation
Enligt Wallström ser man också i Sverige hur de som flytt kan bli en tillgång för samhället och till exempel återgå till sina yrken som ingenjörer och läkare efter några år.
– Men det är orimligt om vi ser att flyktingströmmarna ökar ytterligare att det bara är ett par länder som tar emot dom, att andra tar emot bara en handfull och vi tar emot så många.
Hur ser du på det antal som Finland tar emot?
– Man ska undvika att moralisera och säga hur många andra ska ta emot, det måste vara Finlands beslut. Men tänk om vi skulle kunna hitta ett system där vi har en sorts fördelade flyktingkvoter mellan EU:s medlemsländer. Det är inte alls sagt att det lyckas men vi måste åtminstone ta diskussionen om hur ojämlikt det är.