Bostadspriserna fortsatte nedåt
Priset på bostäder fortsätter att sjunka i huvudstadsregionen också under resten av året. Det tror ekonomen Juhana Brotherus.– På lång sikt tvingar befolkningstillväxten dock upp bostadspriserna igen, säger han.
Från december till januari sjönk priset på gamla höghus- och radhuslägenheter med 0,3 procent i huvudstadsregionen. Det visar Statistikcentralens rapport från i går. I övriga Finland var nedgången 1,2 procent. På ett år har bostadspriserna i huvudstadsregionen sjunkit med 1,5 procent. Frånsett enstaka månader har den långsiktiga trenden varit nedåtgående sedan hösten 2013.
Så här fortsätter utvecklingen resten av året. Det tror Juhana Brotherus, ekonom på Hypoteksföreningen.
– Något prisras handlar det inte om, men vi talar kanske om en 0,5–1 procents nedgång under 2015.
Det är osäkerheten i ekonomin som får priserna att sjunka. Finländarna är oroliga över sysselsättningen samtidigt som köpkraften har dämpats. Krisen i Grekland och spänningen Ryssland-Ukraina är andra faktorer som inverkar på folks förtroende för ekonomin.
– Därför är det ingen överraskning att aktiviteten på bostadsmarknaden sjunker och priserna går ner. Men det är en hälsosam påminnelse om att stigande bostadspriser inte är någon naturlag, inte ens i huvudstadsregionen, säger Brotherus.
Rekordlåg ränta
Samtidigt finns flera faktorer som bromsar en ännu större nedgång i bostadspriserna, inte minst den exceptionellt låga räntan. Bankerna har också blivit generösare i sin långivning och vissa erbjuder amorteringsfria perioder.
- Genomsnittspris på en tvårummare, januari 2015:
- Helsingfors: 4 251 euro
- Esbo: 3 569 euro
- Vanda: 2 851 euro
- Tammerfors: 2 591 euro
- Vasa: 2 334 euro
- Åbo: 2 093 euro
- Uleåborg: 2 014 euro
- Källa: Huoneistokeskus
Ytterligare en faktor som dämpar prisnedgången är att nyproduktionen av bostäder inte alls står i relation till befolkningstillväxten i Helsingforsregionen. Det här leder enligt Brotherus till att prisnivån på lång sikt kommer att tvingas uppåt.
– Om det inte byggs tillräckligt med nya bostäder riktar sig efterfrågan mot gamla.
De kommande åren är byggaktiviteten livlig i Helsingfors med framväxande stadsdelar som Fiskehamnen och Busholmen. Enligt Brotherus räcker det ändå inte för att svara mot prognoserna för befolkningstillväxten. Och prognoserna brukar dessutom vara tagna i underkant, säger han.
Om befolkningsökningen på sikt får bostadspriserna att stiga, kan det enligt Brotherus leda till att det blir svårt att locka arbetskraft till vissa lägre betalda yrken, som servitörer och närvårdare. Är boendet för dyrt lönar det sig inte att flytta till Helsingfors för att få jobb.
Trots att bostadspriserna sjunker har priserna på hyresmarknaden fortsatt att stiga. Men inte länge till, tror Brotherus.
– Om prisskillnaden blir för stor mellan att hyra och bo i eget, börjar allt fler köpa bostad och läget stabiliseras. Att köpa sin bostad är förmånligare än att hyra, men samtidigt kopplat till fler risker.
Svårt sälja stort hus
Antti Asteljoki, vd på Huoneistokeskus, säger att små rad- och höghuslägenheter bytt ägare i jämn ström trots ekonomiskt osäkra tider. Trögare går handeln med större egnahemshus, särskilt om de är i behov av renovering.
– Den senaste tiden har vi dock sett tecken på att också större familjelägenheter börjat gå åt.
Enligt Asteljoki är bostadshandeln ganska jämnt spridd över huvudstadsregionen. Förmedlingskedjan har cirka 30 kontor i regionen och affärerna har enligt Asteljoki gått hyfsat överallt. Om han ska peka ut några särskilt attraktiva områden så är Helsingfors innerstad ett.
– I övrigt är det områden med mycket nyproduktion som lockar till sig köpare, också till gamla hus i området. Hagalund i Esbo och Dickursby i Vanda är exempel.
Asteljoki är mer optimistisk än Brotherus vad gäller bostadsmarknaden under resten av året. Asteljoki tror att handeln piggnar till.
– Åtminstone tror jag inte att affärerna blir färre, det börjar uppstå ett uppdämt behov av bostadsbyten. Samtidigt kommer vissa positiva signaler från staten, till exempel förslaget att överlåtelseskatten vid affärer med egnahemshus skulle sänkas från 4 till 2 procent.
För branschen tror han att den senaste tidens minskade aktivitet leder till att mindre framgångsrika förmedlare slås ut.