Grundlagsutskottet har en vecka på sig
Grundlagsutskottet ska på en vecka ta ställning till en ny version av vårdreformen, men utan någon bakgrundsutredning. – Jag undrar var den blev? säger Kommunförbundets Kristina Wikberg.
Sent på tisdag kväll blev social- och hälsovårdsutskottet klara med en ny version av vårdreformen.
Den grundar sig veterligen på att bara en nivå är kvar av den förra vårdmodellen – nämligen de planerade 19 samkommunerna, men utan den övre nivån av fem övergripande vårdområden.
Fler detaljer än så presenteras inte så länge det nya förslaget är på utlåtande hos grundlagsutskottet.
Processen får direktör Kristina Wikberg på Kommunförbundet att fråga sig om det utlåtande grundlagsutskottet gjorde så sent som förra veckan inte gått hem.
– När utskottet tog ställning till det här sades det att de vill se en bred utvärdering av konsekvenserna. Då undrar jag ju i mitt stilla sinne var den finns? Det borde finnas en grundlig utvärdering av demokratin och ekonomin, och också språkliga konsekvenser, säger Wikberg.
Grundlagsutskottets ordförande Johannes Koskinen (SDP) kommenterade bara saken kort i går då utskottet skred till arbete.
– Det är ett avvikande papper, eftersom här finns enbart paragrafer och inga bakgrundsutredningar som i en regeringsproposition, sade Koskinen till FNB.
Grundlagsutskottet väntas ge sitt utlåtande om det nya förslaget nästa onsdag, då bollen går tillbaka till social- och hälsovårdsutskottet.
Social- och hälsovårdsutskottets reviderade modell har gjorts bokstavligen på några dagar efter att grundlagsutskottet lade tummen ner för det ursprungliga förra veckan.
Wikberg påpekar också att det förslag som kommunerna kommenterat var ett helt annat än det som nu behandlas.
– Det som kommunerna fick uttala sig om var något annat. Då visste kommunerna inte heller vilka siffrorna för de ekonomiska konsekvenserna var kommunvis, eftersom de gavs först när förslaget gavs till riksdagen, säger Wikberg.
Borde det här förslaget ut på en ny utlåtanderunda?
– Det vore sakligt. Först ska det finnas ett förslag med konsekvensbedömningar, efter det skickar man ut det på utlåtanderunda, inte som nu där man agerar i en sista ångestkramp.
Veteranpolitikern Jacob Söderman, med långvarig erfarenhet av grundlagsutskottets arbete, säger att det inte är ett krav att höra kommunerna i alla frågor men nog en linje grundlagsutskottet själv står bakom, och därför har svårt att åsidosätta.
– De föreslår själva att kommunerna hörs. Då blir det svårt att ändra uppfattning. Men det är helt i utskottets händer, säger Söderman, och bedömer att Kommunförbundets och experternas synpunkter kommer att ha stor tyngd.
Grundlagsutskottet ska ta ställning till själva förslaget, men utöver det gäller det också att bedöma om det kan fungera som lagtext, när det är gjort i all hast, säger Söderman.
– Det är en väldigt sällsynt process. Men man ska inte heller utdöma att ett specialutskott gör sitt bästa, säger Söderman om social- och hälsovårdsutskottets sällan skådade arbetsbörda sedan förra veckan.
Jämfört med den tidigare modellen, där det fanns två nivåer, ser Kristina Wikberg det ändå som positivt att färre nivåer förbättrar demokratin en aning, men hon påpekar att hon inte heller känner till detaljerna i det reviderade förslaget.
– Det är antagligen fråga om samkommuner dit kommunerna väljer representanter. Då är demokratin lite bättre än i en modell där man väljer representanter till två olika samkommuner där den ena ska styra den andra, som det var i det tidigare förslaget.