"Vi följde bara praxis"
Elva av de personer inom barnskyddet och sjukvården som hade kontakt med Eerika under hennes sista år i livet har nu ställts inför rätta för brott mot tjänsteplikt. Inte en enda av dem anser sig ha kunnat agera annorlunda än de gjorde.
När huvudförhandlingen i den omtalade rättegången inleddes i Helsingfors tingsrätt i går var medieuppbådet så stort att man fick inleda med att flytta till en större sal för att alla skulle få plats på läktarna. Efter det läste åklagare Tuire Tamminiemi under mer än timme upp åtalet där elva personer – fyra socialarbetare, fem läkare och två hälsovårdare – på olika sätt anses ha gjort sig skyldiga till brott mot tjänsteplikt.
Eerika var under en längre period föremål för barnskyddsåtgärder och det gjordes sammanlagt elva anmälningar till barnskyddet. Ingen lyckades inse allvaret i flickans hemförhållanden och på morsdagen 2012 kvävdes åttaåringen till döds av sin pappa och styvmamma. De har båda dömts till livstidsfängelse för mord och i tur nu står att mäta i vilken mån barnskyddet och andra vårdaktörer missat att vidta nödvändiga åtgärder för att rädda flickan.
Straffet för brott mot tjänsteplikt är böter eller max ett år i fängelse. Ingen av de åtalade befinner sig i en högre ansvarsposition inom förvaltningen.
Flera av socialarbetarna lyfte i går fram att de måste använda behovsprövning i sitt arbete. Med facit på hand kan man säga att det begicks missar men de hänvisar till de omständigheter de kände till då prövningen skulle göras, och ingen anser att det i något skede funnits tillräckliga skäl eller ens grund för exempelvis akut omhändertagande. Man har bara följt gällande förordningar och allmän praxis.
- Eerikas mamma, skola och grannar gjorde sammanlagt elva barnskyddsanmälningar om flickan, efter att hon flyttat till sin pappa sommaren 2010.
- Sex av dem var ögonvittnesskildringar om olika slag av fysiska skador och blåmärken, och om hur hon tvingats springa runt på hemgården.
- Eerika placerades på familjestödcentral vintern 2011–2012. Två månader innan sin död flyttades hon tillbaka hem.
- Efter det gjorde rektorn en ny barnskyddsanmälan och bara två dagar innan flickan dödades gjorde skolkuratorn en anmälan. Pappan kallades till socialarbetaren den 11 maj 2012, som trodde på det han sa och löften om vidare åtgärder.
- Den 13 maj dödades Eerika av sin pappa och styvmamma. De har dömts till livstidsfängelse för mord.
Lång lista, litet gehör
Åklagaren tycker annorlunda. Den 40 sidor långa åtalsskriften innehåller en lång rad punkter på var hon anser att de olika personerna missat. I går sade hon också att om de åtalade hade reagerat rätt så hade Eerika inte behövt gå det öde till mötes som hon nu gjorde.
Den längsta åtalslistan – 13 punkter – har den socialarbetare som ansvarade för Eerikas fall från hösten 2011 fram till hennes död. Hon är också den enda som lämnar frågan om oaktsamhet öppen och har i sitt skriftliga svar uttryckt djupa skuldkänslor över att hon inte lyckades skydda flickan. Alla övriga bestrider i sin helhet anklagelserna och kräver att åtalen förkastas.
Bland punkter där den ansvariga socialarbetaren anses ha försummat sin plikt finns en lång lista på barnskyddsanmälningar som inte lett till kraftigare åtgärder: kontakter från anställda på mötescentret Sahram som rapporterat om luggningsmärken, grannar som anmält att flickan tvingats springa i timmar runt gården och också tvingats uträtta sina behov ute på gården, skolkuratorn som anmält upprepade förseningar och olika rapporter om blåmärken och rivsår på hennes kropp.
Enligt åtalet anmälde socialarbetaren ingenting av detta till polisen eller till socialverkets juridiska avdelning. Flickan placerades i alla fall på familjestödenheten Meripiha i fyra månader, fram till våren 2012. Den näst sista dagen på stödenheten hade Eerika sagt till en psykolog att hon vill stanna kvar. Pappan ville ha hem flickan och socialarbetaren biföll honom, utan att höra Eerika.
Efter att rektorn därefter rapporterade om att flickan åter är trött, nedstämd och har blåmärken och rivsår kallade socialarbetaren pappan till sin byrå fredagen den 11 maj 2012. Hon godkände hans förklaringar om varifrån skadorna kommit, samt hans löfte om att följande vecka söka psykiatrisk hjälp åt Eerika. Söndagen den 13 maj mördades flickan i sitt hem.
Juristen Markku Fredman, som företräder den kring 50 år gamla socialarbetare säger att hans klient endast agerade enligt rådande kutym inom Helsingfors stads barnskydd.
– Hon upplever inte att hon avvikit från den allmänna praxisen utan hon har gjort det som förväntats av henne.
Han, liksom flera av de andras ombud, kritiserar åtalet för att inte beakta att barnskyddet måste göra behovsprövningar i sitt arbete. Att hans klient, den fatala våren, biföll pappans önskan om att flickan flyttar hem från stödenheten förklaras bland annat med att informationen om att Eerika ville stanna kvar aldrig antecknades så hon kände inte till det. Att hon inte hört flickan efter att hon flyttades hem tillbaka förklarar hon med att hon hade svårt att få flickan att prata.
"Trovärdiga förklaringar"
De åtalade socialarbetarna och skolhälsovården målar sammantaget upp en bild av en tyst och inbunden flicka där pappan kunnat förklara alla rivsår, blåmärken och håravfall på ett trovärdigt sätt. Han har dessutom framstått som omtänksam och engagerad och ingen har kunnat misstänka att allting inte står rätt till, eller åtminstone inte i den grad att man hade behövt skrida till kraftigare barnskyddsåtgärder.
Åklagaren anser att förklaringarna inte duger. Enligt henne har särskilt barnskyddet haft en uppsjö bevis för att kunna känna igen tecken på att flickan for illa men man har av någon orsak inte reagerat. Enligt henne kan passiviteten inte heller förklaras med resursbrist.
– Det här kommer jag att leda i bevis under rättegången. Det finns klara direktiv för hur både socialarbetare och hälsovårdspersonal ska agera om det uppstår misstankar om misshandel men nu har olika aktörer låtit bli att göra någonting.
Rättegången fortsätter fram till den 26 mars. Den här veckan avhandlas bland annat skriftliga bevis och på torsdag ska också Eerikas mamma höras personligen.