Stödprogrammet för Grekland förlängdes
Fredagsmyset infann sig till sist när euroländernas finansministrar enades om att förlänga Greklands stödprogram i ytterligare fyra månader.
– Det är klart. Fyra månader till, förklarade en tjänsteman för nyhetsbyrån Reuters sent på fredagskvällen.
En halvtimme senare kunde Nederländernas finansminister Jeroen Dijsselbloem för en gångs skull redovisa resultat på sin presskonferens.
– Jag är glad över att kunna berätta att det arbete vi gjort under de senaste veckorna har betalat sig. Det här var ett första steg för att återuppbygga förtroendet, sade Dijsselbloem.
Till på måndag ska nu Grekland lämna in en lista på de reformer som landet tänker göra, för en snabbgranskning inom EU. Är allt ok kan man på tisdag inleda processen med att få vissa nationella parlament att godkänna en förlängning av det nuvarande programmet, något som krävs i bland annat Tyskland, Finland och Nederländerna.
Enligt Dijsselbloem finns utrymme för både euroländerna och Grekland att göra det som önskats.
– Det finns flexibilitet i programmet och vi kommer att använda den på bästa sätt. Grekiska myndigheter och EU:s institutioner kommer tillsammans att avgöra hur, sade Dijsselbloem.
Grekland förbinder sig samtidigt att inte ensidigt riva upp åtgärder som landet enats om vid tidigare uppgörelser.
Inför mötet hade Grekland ansökt om förlängt program i sex månader för att skapa utrymme för ett mer långsiktigt program med skuldlättnader och stimulansåtgärder.
– Den grekiska regeringen har gått långt och nu hoppas vi att de (eurogruppen) kan möta oss, inte halvvägs utan på en femtedel av vägen, sade finansminister Yanis Varoufakis på fredagen och jämförde med hur det ser ut när Vatikanens kardinaler enats om en ny påve.
– Förhoppningsvis kommer vi ut från det här med vit rök, sade Varoufakis när han anlände till mötet i Bryssel.
Övriga euroländer har bland annat krävt garantier för att Grekland ska uppfylla gällande lånevillkor. Där ligger bland annat krav på privatiseringar, avregleringar och ett grekiskt budgetmål på 3 procents överskott, exklusive lånekostnader, i år – och 4,5 procent 2016.
Främst finns tveksamheten hos Tyskland och dess finansminister Wolfgang Schäuble.
Utan fortsatt stöd från euroländerna kan Grekland tvingas ställa in betalningar redan i mars. Och i förlängningen av det kan landet tvingas lämna eurozonen, med ett banksystem slaget i spillror.
– Det här var ett första steg för att återuppbygga förtroendet.
Grekland har redan tvingats backa i fråga om sina krav, säger verkställande direktör Vesa Vihriälä vid Näringslivets forskningsinstitut.
Enligt honom har Grekland i viss mån gett efter på sina krav på skuldlättnader och en omstrukturering av skulden.
Utrikespolitiska institutets direktör Teija Tiilikainen säger att regeringspartiet Syriza kan presentera gårdagens överenskommelse som en bra lösning för sina väljare eftersom man i praktiken lyckades få tilläggstid för förhandlingar.