Mörkret lägger sig över stadens bolag
Miljarder står på spel när hundratals kommunala affärsverk runtom i Finland förvandlas till aktiebolag. De omfattas inte av offentlighetslagen. – Det är ett misstag som måste korrigeras, säger professor Olli Mäenpää.
I maj 2013 gick Olli Mäenpää upp för riksdagens trappor. Han skulle höras som sakkunnig av förvaltningsutskottet som grubblade på en omskrivning av kommunlagen.
Mäenpää, som är professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet och ofta anlitas som expert på offentlighet, framförde hård kritik.
Ett stort missförstånd handlade om Bryssels inflytande. EU kräver inte bolagisering, endast att de kommunala affärsverkens konkurrensfördelar åtgärdas, konstaterade Mäenpää som också var orolig för den minskade insynen i kommunens aktiebolag. Hur skulle man garantera att demokratin och öppenheten inte äventyras?
Frågorna klingade för döva öron. Mäenpääs och hans kollega Kaarlo Tuoris synpunkter beaktades inte.
– Jag tror att man valde att inte diskutera demokratisvackan därför att det var enklast så, sade Mäenpää till HBL i juni samma år.
- Gisela Chand, Informationsansvarig, tankesmedjan Den nya välfärden
Den nya lagen trädde i kraft i september 2014. Samma höst genomfördes bolagiseringen av Helsingfors stads energiverk och hamnen.
Helsingfors stad använder sedan tidigare ägarens röst i drygt hundra dotterbolag, medelstora och små. Runtom i landets kommuner finns uppskattningsvis 500 affärsverk som ska bolagiseras. Operationen handlar sammanlagt om miljarder euro.
"Upp till staden”
Enligt Näringslivets delegation EVA kan kommunens affärsverk ha en konkurrensfördel på upp till 30 procent. Affärsverken har konkursskydd, de kan lyfta förmånligare lån och de betalar lägre skatt. Om de fungerar på den fria marknaden, som till exempel Helsingfors Energi gjorde, förvrängs konkurrensen. Detta önskar EU att medlemsländerna åtgärdar.
Olli Mäenpää har inte gett upp hoppet. Kommunlagen omarbetas igen. Problemet, eller utmaningen, är att aktiebolag helst ska göra vinst.
– Kommunen är inte en firma. Den har en annan roll. Men vi får inte veta hur ledningen i de kommunalt ägda bolagen resonerar inför framtiden, om verksamhetsförändringar, visioner och strategier, säger han när vi träffas på arbetsplatsen uppe i Porthanias våningar i centrala Helsingfors.
Kanske kraven på öppenhet den här gången beaktas och kommunernas aktiebolag småningom omfattas av offentlighetslagen på samma sätt som de gör i Sverige. Men även där är det problem med insynen. Enligt rapporten ”Kommunala bolag – laglöst land” har ”kommunpolitikerna funnit en väg att baxa tveksamma kommunala affärsupplägg runt demokratiska kontrollsystem.” Det är ett allvarligt demokratiproblem, enligt undersökningen.
– Det är upp till kommunen eller staden som ägare att bestämma hur öppet man vill att aktiebolaget berättar om sin verksamhet. Den diskussionen förs också i bolagets styrelse, säger Kommunförbundets ledande jurist Pirkka-Petri Lebedeff.
Vad är affärshemligheter?
Effekterna av bolagisering har diskuterats i åtminstone fyra år (Finansministeriets rapport 33/2010). Ändå är det oklart hur det blir med informationen om och från aktiebolagen till de förtroendevalda. Som stadsdirektör Jussi Pajunen uttrycker det är staden mitt i en inlärningsprocess. På fullmäktigemötet förra onsdagen redogjorde han för de direktiv som stadsfullmäktige godkänt.
– Motsvarande information som vi fick från affärsverken ska i fortsättningen ingå i kvartalsrapporterna. Utöver det har de förtroendevalda rätt att få information som de behöver i sitt förtroendeuppdrag.
Det gäller inte affärshemligheter. Vad som är affärshemligheter avgörs från fall till fall.
– Min uppfattning om öppenhet handlar inte enbart om vår rätt att hämta information utan också om att man öppet berättar saker för oss. Det är till exempel inte ovidkommande hur bolagens vinster används. Jag hoppas att fullmäktiges direktiv uppfattas så att vi får vet vad som är i görningen innan styrelsen fattar beslut och inte efter det, säger Yrjö Hakanen (FKP).
Jan D. Oker-Blom (SFP) var medlem i direktionen för affärsverket Helsingfors Hamn. Sedan årsskiftet är han styrelsemedlem i aktiebolaget med samma namn. Också han är bekymrad över den minskade öppenheten.
– Insynen är sämre. Nu är det upp till styrelsens ordförande att bestämma vad som är offentligt.
Hamnens direktion består av fyra politiker, fyra styrelseproffs och en tjänsteman.
Jan D. Oker-Blom säger att sunt förnuft gäller. Det kommer till användning exempelvis när det gäller projekt som i vilket fall som helst diskuteras i stadsfullmäktige.
- Konkurrensneutralitet betyder att offentlig och privat näringsverksamhet har samma verksamhetsförutsättningar.
- Konkurrenslagen gäller ekonomisk verksamhet som bedrivs av kommuner, samkommuner, staten och enheter som de har bestämmande inflytande över.
- Kommunala affärsverk omfattas av offentlighets-lagen. Den gäller inte aktiebolag.
- Stadsborna kan inte söka ändring i eller överklaga kommunbolagens beslut med stöd av kommunallagen
– Det kan handla om en ny passagerarterminal men lika gärna om löner och bonusar, som ju ändå är offentliga uppgifter eftersom skatteuppgifter är det.
Pirkka-Petri Lebedeff på Kommunförbundet säger att kommunerna allmänt taget är väl förtrogna med offentlighetslagen.
– I alla fall jag upplever att det inte varit problem med den, det handlar ju om myndighetsverksamhet.
Professor Olli Mäenpää har en annan uppfattning. Enligt honom finns det mycket att förbättra.
– Det har exempelvis HBL och svenska Yle visat med olika informationsbegäranden.