Talets mästare
Talarkulturen upplever ett uppsving i Finland. Fler och fler extraknäcker eller försörjer sig som talare, och vissa har fått lite stjärnstatus. – Nivån på talarkonsten har aldrig varit så här hög, säger Alf Rehn, själv flitigt anlitad talare.
– Entusiasmen, säger Esko Valtaoja. Har jag någon styrka som talare så är det min entusiasm. Jag är som ett litet barn som ropar "pappa, pappa, se vad jag har hittat". Då rycks åhörarna med och orkar lyssna.
Valtaoja som är professor i rymdvetenskap vid Åbo universitet mottog härom veckan utmärkelsen Årets talare 2014.
Konsten att tala har han lärt sig genom avskräckande exempel under årtionden av vetenskapliga konferenser.
– Jag har lärt mig hur man inte ska tala. Ett vanligt fel är att folk försöker pressa in alltför mycket fakta, säger han.
Talarkulturen upplever just nu ett uppsving i Finland. Allt fler extraknäcker eller försörjer sig som talare och nivån har stigit märkbart, säger folk i branschen.
Johan Sjöstrand, vd på företaget Speakersforum, tror att en delorsak till den ökade populariteten är digitaliseringen.
– Vi har börjat värdesätta mänskligt tal allt högre.
Dessutom, säger han, bidrar en aktiv marknadsföring, ökad uppmärksamhet i medier och en allt högre nivå på talarkonsten.
Speakersforum är först och störst när det gäller talarförmedling i Finland. I fjol växte antalet uppdrag med 20 procent och företaget förmedlade 1 500 talare till 1 000 evenemang. Sjöstrand säger att hugade talare ofta tar kontakt och ber om uppdrag, men Speakersforum ägnar sig också aktivt åt headhunting.
Estradör
När konkurrensen om publiken hårdnar är en känd talare ett viktigt dragplåster vid olika evenemang. Enligt Johan Sjöstrand måste en talare givetvis ha ett budskap, men också utstrålning, samt vara bekväm med att stå inför publik och ha förmåga att bygga upp en dramaturgi.
– I stor utsträckning handlar det om övning. Vi låter potentiella föreläsare provtala inför oss och ger respons. Ibland ber vi dem skaffa mer erfarenhet och återkomma. Varje talaruppdrag utvärderas och vi är lyhörda för kundrespons.
I dag anlitar företag ofta externa talare för att få in nya synvinklar i sin verksamhet. Vanliga ämnen är inspiration och motivation, framtida affärstrender, välbefinnande på jobbet, hur agera i förändringsprocesser, teamwork och kreativitet.
– Målet är att en föreläsning ska fungera som vitaminspruta, säger Sjöstrand.
Att anlita en talare kostar från cirka 1 000 euro och uppåt, men snitttaxan är 2 500–5 000 euro. Priset avgörs av föreläsarens erfarenhet och popularitet – vissa är mer efterfrågade än andra.
Å andra sidan är det enligt Sjöstrand inte bra med alltför många engagemang eftersom föreläsaren måste hinna förnya sig, förbereda sig och skräddarsy sitt program för respektive publik.
Finland vaknar sent
Även om talarkulturen går framåt i Finland just nu, är fenomenet inte nytt i ett globalt perspektiv. Det säger Åboprofessorn Alf Rehn, själv utsedd till Årets talare 2010.
– Det handlar snarare om att Finland håller på att komma ifatt USA, Storbritannien och Sverige.
Enligt Rehn uppstod den moderna talarvågen ute i världen för trettio år sedan.
– 1982 utkom bästsäljaren In search of exellence i USA och sedan dess har författaren Tom Peters varit på en oavbruten turné som får Rolling Stones att framstå som stillsamma. I Sverige dök flera stora talarstjärnor upp kring millennieskiftet. Nu ser vi samma sak hända i Finland.
Men om vi går ännu längre bakåt i tiden lyfter Rehn fram Mark Twains föreläsningsrundor som legendariska. Detsamma gäller George Bernard Shaws och Oscar Wildes.
– Det vi ser nu är bara småsaker.
Rehn betraktar talarbranschen som en del av underhållningsindustrin, inte helt olik ståuppkomiken. Det handlar om att skapa emotionella reaktioner.
Förutom sig själv räknar han Mato Valtonen, Jari Sarasvuo och Esa Saarinen till pionjärerna inom den nya vågen av finsk talarkonst.
– Nivån stiger. Vi håller på att lämna “heimlaga-stadiet". I dag kan jag räkna upp 25–30 bra talare i Finland, det kunde jag inte när jag började.
En god talare ska enligt Rehn kunna få kontakt med publiken och uppträda på ett sätt som speglar hans eller hennes ärliga intressen. Den roll talaren har på scenen är en accentuerad version av personen i verkliga livet.
Berättarkonst
Tom Pöysti, vars talarbana sträcker sig tillbaka till slutet av 1980-talet, säger att ett bra tal handlar om konsten att berätta. Reglerna är i stor utsträckning desamma som på teatern.
– Avgörande är om berättandet är intressant och väcker associationer och tankar, eller om man lika gärna kunde ge åhöraren en bok att läsa.
Bland engagerande berättare minns Pöysti med värme legendariska Zillen-lärare som Tor Therman och Harry Krogerus. Tack vare deras lagom provocerande berättarkonst kommer han fortfarande ihåg allt från skoltidens historie- och biologilektioner.
– Muntlig framställning är ett ämne som inte längre prioriteras i skolorna.
Under tidigare decennier har Pöysti beundrat bland annat amerikanska ståuppkomikers bitande satir som med subtila insinuationer, likt Molière, kritiserat makten. I dag, säger Pöysti, handlar ståuppkomiken mest om vem som vågar vara mest snuskig. Pöystis föreläsarbana sträcker sig tillbaka till slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, när han byggde upp lagandan hos personalen vid skidcentret i Ruka. Det ledde honom till att utbilda personal vid andra skidcenter, och så småningom vidare till nya branscher. Mjuka värden är Pöystis varumärke.
– Jag vill att folk ska känna både med hjärtat och med hjärnan. En bra föreläsare ska skapa en familjär stämning och inte vara för auktoritativ.
En bra princip är enligt Pöysti att börja en föreläsning med ett synopsis, det vill säga att i några huvudpunkter presentera det som väntar. Då är det lättare för publiken att hänga med.
Efterfrågan på talaruppdrag hänger enligt Pöysti samman med konjunkturläget. Rekordåret 2004 hade han över 120 föreläsningar, i fjol var antalet drygt 50.
Utmanaren
En utmanare i branschen är 19-årige Kalle Ulff. Hans mål är att bli en av norra Europas mest anlitade talare.
Ulff halkade in på talarbanan för ungefär två år sedan. Trots sin unga ålder hade han drivit en reklambyrå i flera år, och i den rollen kommit att besöka skolor för att berätta om livet som ung företagare. Han stortrivdes i talarrollen och beslöt satsa helhjärtat på sin nya karriär.
– Jag är en mycket utåtriktad person och gillar att träffa människor, är hans förklaring till varför talarrollen lockar.
Ulff som hoppat av gymnasiet har turnerat med föreläsningen “24 saker du inte lär dig i skolan".
– Den handlar om vars och ens eget ansvar och möjlighet att påverka sitt liv, om företagsamhet och personlig utveckling. Den påminner ungdomar om att allt inte hänger på att ha bra betyg.
I dag driver Ulff en egen talarförmedling, Kick Ass Management, som satsar på yngre talare med potential.
Ett tecken på att en talare är bra, är enligt Ulff när man lyssnat i en timme och fortfarande vill höra mer.
– Och så ska tröskeln vara låg att efter föreläsningen gå fram och diskutera med talaren.