Rysk propagandapost upprör i Sverige
Ett propagandistiskt brev från den ryska duman upprör i Sveriges riksdag. Finlands riksdag har av allt att döma inte fått brevet.
Ryska duman varnar västeuropeiska politiker för att fel beslut kan hota Europas säkerhet, att möjligheten till ett fredligt liv för över 800 miljoner européer äventyras.
Kerstin Lundgren (C) i Sveriges riksdag anser att duman springer president Vladimir Putins ärenden.
– Duman gör sig till Putins redskap i propagandakriget, säger hon till Aftonbladet.
Hudiksvalls Tidning var först ut med nyheten om brevet. Enligt tidningens ledarskribent Patrik Oksanen är brevet adresserat till OSSE:s parlamentariska församling, Europarådets parlamentariska församling, Europaparlamentet och parlament i europeiska länder.
Ändå verkar det som om medlemmarna i den finländska delegationen i OSSE:s parlamentariska föramling inte har fått brevet. Tre ledamöter som HBL nådde på fredagsförmiddagen kände inte till brevet.
Enligt Aftonbladet är brevet daterat i slutet av januari och undertecknat av dumans talman Sergej Narysjkin. Han skriver med hänvisning till Ukraina att hela kontinentens säkerhet är hotad och uppmanar mottagarna att "förena sina ansträngningar för att stävja krisen som redan inneburit elände och förstörelse i sydöstra Ukraina och nu äventyrar själva möjligheten till ett fredligt liv för över 800 miljoner européer".
Kerstin Lundgren tycker det är anmärkningsvärt att duman signalerar en varning för ett europeiskt storkrig. Hon säger att det är riskabelt att duman skriver under detta.
– Det visar att våra kollegor i duman är en del i den ryska propagandamaskinen.
Ismo Soukola (Sannf), vice ordförande i den finländska delegationen i OSSE:s parlamentariska kommitté, har inte hört talas om brevet och vill inte kommentera det närmare.
– Men jag tycker inte man sköter internationell politik på det där sättet, det är inte på något vis sakligt. Tanken är märklig, säger han.
Delegationsledamoten Pia Kauma (Saml) har inte fått brevet, och inte heller läst det.
– Men det låter rätt hemskt, säger hon.
Om det visar sig vara så att brevet skickas till svenska men inte till finländska politiker har Kauma en teori:
– Vi finländare är ganska mycket mer måttfulla och diplomatiska. Svenskarna uttrycker sig likt balterna kraftigare när de fördömer Rysslands politik. Vi fördömer den också men inte i så fräna ordalag, säger hon på förmiddagen.
Kauma återkommer på fredagseftermiddagen och meddelar HBL att berevet, enligt vad hon hört, inte är hotfullt som helhet.
– Men rycker man loss en sats ur helheten kan det bli hotfullt, tillägger hon.
Markku Rossi (C) har inte läst brevet och kommenterar det inte heller.
– Krisen är inne i ett rätt delikat läge just nu. Det ligger inte i någons intresse att vi reagerar på retorik i det här skedet.
Björn Palmertz, senioranalytiker på Centrum för assymetriska hot och terrorismstudier på Försvarshögskolan i Sverige, säger till Svenska Dagbladet att retoriken i brevet inte ska uppfattas som ett hot utan som en del i en påverksanskampanj.
– Det ligger i linje med Rysslands offensiva agerande i informationssfären, det är den linje vi sett i deras praktiska agerande. Man lägger fokus på att mottagarna av brevet har ett politiskt ansvar för att det hela inte utvecklas till mer konflikt, säger han.
Ilkka Kanerva (Saml) som leder både den finländska delegationen och hela OSSE:s parlamentariska kommitté har precis träffat brevets undertecknare Sergej Narysjkin i Moskva. Kanerva säger i ett pressmeddelande att förhandlingsresultatet i Minsk erbjuder lite nytt hopp om en permanent vapenvila och en diplomatisk lösning på krisen.
Kanerva återvänder till Finland på fredagseftermiddagen.