Ukrainaavtalet väcker försiktig optimism
Det nya Minskavtalet om en vapenvila i östra Ukraina väckte försiktigt optimism på torsdagen. Tysklands förbundskansler Angela Merkel sade att det nu finns en gnista av hopp, men att mycket fortfarande är ogjort.
– Jag har inga illusioner. Vi har inga illusioner, sade Merkel efter maratonförhandlingarna i Minsk.
Inte heller Ukrainas president Petro Porosjenko verkade vara speciellt hoppfull.
– Huvudsaken som vi uppnådde är att det vid midnatt mellan lördag och söndag ska bli en vapenvila utan några förhandskrav alls, en allmän vapenvila, sade en allvarlig Porosjenko.
Separatisternas ledare var däremot nöjda med avtalet.
– Det här är en stor seger för (den självutnämnda) Folkrepubliken Donetsk och Folkrepubliken Luhansk, sade separatistledaren Aleksandr Zachartjenko enligt AFP.
– Vi kan inte annat än att ge Ukraina den här chansen, hela landet kommer att förändras, sade hans kollega Igor Plotnitskij efter att avtalet undertecknats.
Avtalet lämnar många av de svåraste frågorna i konflikten olösta. Det är bland annat oklart hur långtgående decentraliseringsprocessen ska vara, hur kontrollen över Ukrainas gräns till Ryssland ska arrangeras och hur stora områdena som ska få speciell status är.
Mycket kan hända före söndag
Avtalet slår fast att vapenvilan ska träda i kraft vid midnatt mellan lördag och söndag. Efter det ska alla tunga vapen dras tillbaka från frontlinjen. Enligt programchef Arkady Moshes vid Utrikespolitiska institutet kan mycket hända innan vapenvilan träder i kraft.
– Vapenvilan börjar först på söndag. Det kan ske betydande ändringar i läget vid fronten före det. Det är ett problem. Tekniskt sett hade det inte varit något problem att inleda vapenvilan omedelbart.
Under de senaste dagarna har de tyngsta striderna utkämpats kring den strategiskt viktiga staden Debaltseva. Separatisterna uppger sig ha omringat upp till 8 000 soldater i området. Enligt Ukraina är styrkorna inte helt omringade. Det är möjligt att separatisterna hoppas kunna ta kontroll över området före vapenvilan träder i kraft. Om det sker är det oklart vilka följderna blir.
De ukrainska styrkorna ska dra tillbaka sina vapen från den rådande frontlinjen medan rebellerna drar sig från den demarkationslinje som slås fast i det tidigare Minskavtalet från september. Det betyder att Ukraina förlorar en del mark, men inte nödvändigtvis några strategiska viktiga områden.
Senare ska Ukrainas författning ändras så att separatistområdena får specialstatus och nya lokalval ska hållas. Efter lokalvalet ska Ukraina återfå kontrollen över hela sin gräns till Ryssland.
– Ukrainas suveränitet och kontroll över gränsen till Ryssland är bunden till ändringar i författningen och val i separatistområdena. Det gör avtalet sårbart och beroende av förhandlingar mellan Kiev och separatisterna och de förhandlingarna kan falla samman när som helst. Också smutsiga knep är möjliga, säger Moshes.