Så gick rymningen till
Att Stig Bergling kunde rymma och planera sin flykt mer eller mindre öppet upprörde Sverige. – Vi framstod som tölpar i omvärldens ögon, säger professor Wilhelm Agrell.
När rikslarmet går klockan 22.14 är det för sent. Då har Stig Bergling redan satt sig i säkerhet på det ryska konsulatet på Åland.
– Den sjätte oktober bestämde vi att vi skulle sätta allt på ett kort, berättade Stig Bergling i en intervju 2005.
Förklädd till joggare lämnar han sin frus lägenhet vid midnatt den 6 oktober 1987. Rymningen är, om man ska tro Berglings egen berättelse, som tagen ur en spionfilm.
Med förklädnader och flera hyrbilar går den enligt planerna.
– Jag hade skaffat träningsoverall och en gammal keps. Jag såg ut som en jävla tönt, Stig-Helmer alltså, sade han i P 3 Dokumentär 2005.
Inom lite mer än en vecka är paret Bergling i säkerhet i Moskva och det ska dröja sju år innan de står på svensk mark igen.
Tölpar
– Rymningen skadade inte svenska säkerhetsintressen mer än på det symboliska planet, att vi framstod som tölpar i omvärldens ögon, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
Bergling satt på livstids fängelse för spioneri sedan åtta år efter att bland annat ha sålt den så kallade FO-koden till ryssarna. Koden innehöll information om Sveriges militärförläggningar.
– Det var mycket allvarligt. Om man öppnat alla försvarets kassavalv och frågat vilket som var det absolut farligaste om det hamnar i fel händer, så var det FO-koden, säger Wilhelm Agrell.
En annan tid
I tre år hade Bergling ostört förberett rymningen från sin cell på Norrköpingsanstalten. Ingen reagerade när han satte upp kartor och tidtabeller på väggarna. Ingen reagerade heller på uppgifterna om att Berglings permissioner var för dåligt övervakade.
Till och med i Moskva undrade man hur rymningen kunde gå så lätt.
– De var väldigt misstänksamma till hur jag kunde vara där så lättvindigt om det inte var styrt av Säpo. Bra planläggning, sade jag och skrattade.
Så här 25 år senare kan det vara svårt att förstå känslorna som rymningen rörde upp i Sverige.
– Det handlar om tidsandan och den är helt annorlunda från i dag. 1987 så var Sverige starkt präglat av det sena kalla kriget, säger Wilhelm Agrell.
– I dag har uppgifterna han lämnade ut ingen större betydelse, men de hade det då och även långt efter det att Bergling åkte fast.
Återvände självmant
Livet i öst blev inte vad Bergling förväntat sig.
– Jag trodde att det skulle bli presskonferenser, som det varit när tidigare agenter kommit. Men det blev det ju inte, det var perestrojka nu, sade han till P 3 Dokumentär.
Den information han hade var efter tiden i fängelset inte längre intressant för ryssarna. Han har beskrivit hur han i stället fick "idiotiska" arbetsuppgifter som att översätta dokument från svenska till engelska.
Paret Bergling flyttade runt mellan Moskva och Budapest. De bodde också en tid i Libanon.
1994 återvände de självmant till Sverige. Bergling fick sitta tre år innan han blev en fri man. På torsdagen kom budet att han dött 77 år gammal.