"Oppositionen räddas av en slarvig makt"
Jag kan fortfarande påverka i samhället trots att jag avskedades som professor. Jag träffar mina studenter regelbundet, säger historieprofessorn Andrej Zubov som för ett år sedan fick sparken efter att han hade kritiserat annekteringen av Krim.
Professor Andrej Zubov tar emot i sin bostad, en gemytlig liten trea i centrala Moskva. Det ser ut som det brukar hemma hos moskvaintelligentian – trånga rum fulla med möbler och krukväxter, böcker från golv till tak.
Zubov är historieprofessorn som blev känd i väst då han i mars 2014 jämförde den ryska annekteringen av Krim med Hitlers Anschluss av Österrike 1938.
Han fick då sparken från sin tjänst som professor vid MGIMO (Moskvas statliga institut för internationella relationer) där han bland annat hade undervisat framtida ryska diplomater i historia.
– Nu livnär jag mig på att föreläsa privat. Mina gamla studenter jobbar som diplomater på höga poster överallt i världen och många av dem har jag fortfarande kontakt med. Studenterna på MGIMO träffar jag fortfarande och föreläser dem privat – på deras egen begäran. Vi dricker te och umgås, säger Andrej Zubov.
Stannar i Ryssland
Många västvända intellektuella i dagens Ryssland har valt att lämna landet, till exempel ekonomen Sergej Guriev som flyttade till Frankrike år 2013. Den framstående ekonomen Konstantin Sonin avsattes från sin post som prorektor på Högre ekonomiska skolan i Moskva på grund av alltför frispråkiga uttalanden. Men Andrej Zubov har inga planer på att flytta, trots att han har fått arbetserbjudanden utomlands.
– Jag behövs här. Det sägs att den unga ryska generationen är opolitisk och passiv, men det är inte mina studenter. Jag tänker inte lämna dem. Jag försöker visa dem med mitt eget exempel att man måste verka i det samhälle där man hör hemma. Om man flyttar blir det ingen förändring. Det går inte att reformera Ryssland från utlandet.
Andrej Zubov har inte blivit hotad eller råkat ut för några repressalier. Han är dessutom fortfarande medlem av ett statligt organ: Presidentkommissionen för minnet av offren för politiska förföljelser.
– Jag tror att de har glömt att jag är där. De är så slarviga. Det här är Ryssland! Inte Tyskland. Det är därför vi har överlevt, Anna-Lena, säger Zubov när jag inte kan hålla tillbaka ett gapskratt över det bekanta fenomenet att statliga ryska tjänstemän ofta glömmer bort saker och tappar bort dokument. Vilket är en fördel för den demokratiska oppositionen, enligt Zubov.
"Det här är inte nazism"
– Dagens system är mycket svagare än under sovjettiden. Jag skulle jämföra det med Italien under Mussolini. I början av hans regim fanns det fortfarande intellektuella som kritiserade honom. Ryska staten utplånar inte sina motståndare fysiskt, det här är inte nazism. Den ser i stället till att kontrollera alla resurser och nästan all informationsförmedling – med några undantag. Ett visst antal dissidenter och kritiska medier får finnas.
Enligt Andrej Zubov är Rysslands största problem att man aldrig skapade en ägande samhällsklass efter kommunismens fall.
Det enda människor äger är sina bostäder.
– Däremot äger folk ingenting som kan producera mervärde. Ytterst få personer har till exempel aktier eller företag i Ryssland. De flesta lever enbart på sin lön. Resurserna har placerats i händerna på dem som fattade besluten. Det är därför så många har fått det här med demokrati om bakfoten. När Sovjetunionen föll samman släppte man först loss priserna, sedan privatiserade man. Hade man gjort tvärtom hade folk kunnat köpa aktier. Nu såg de att alla resurser hamnade hos dem som fattade besluten, säger Andrej Zubov.
Terrordådet får följder
Han är orolig över de följder terrordådet i Frankrike kan få för Ryssland.
– Om det leder till att Marine Le Pen vinner valet i Frankrike kommer EU att avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Putin och hans världssyn vinner. Jag avser inte nationalismen – Putin vet att Ryssland måste förbli mångnationellt om det ska vara ett imperium – utan att man vägrar re-spektera individens rätt att vara fri. Det är synen på människan som förenar Putin med de högernationalistiska krafterna i Europa. Det var därför jag reagerade så kraftigt på annekteringen av Krim. Det är en början på något mycket farligt, en process där både Putin och nationalistpartierna i Västeuropa har glömt vad det var som ledde Europa rakt in i en katastrof då andra världskriget inleddes.
Intellektuella och totalitarismen
Många intellektuella i Ryssland stöder helhjärtat Putin, till exempel akademiker som Vjatjeslav Nikonov och kulturpersonligheter som den Oscarsbelönade Nikita Michalkov. Zubov är inte förvånad.
– Jag tror inte alls de gör det av opportunistiska skäl. Det är inget ovanligt med intellektuella som faller för totalitära ideologier. Titta på alla intellektuella som stödde Hitler, där fanns både Martin Heidegger och biskopar. Under sovjettiden försvarade många intellektuella i väst kommunismen in i det sista, trots att de mycket väl visste att människor förtrycktes.