Lettland söker energisamarbete
Terminalen för flytande naturgas vid Finska viken och kraftbolaget Fortum är centrala när Lettland frigör sig från beroendet av rysk energi. Stänger Ryssland gaskranarna vid Ukrainas gräns kan värmebehov uppstå redan i vinter.
Riga / Jelgava Lettland avreglerade vid årsskiftet sin elmarknad, men vanliga hushålls möjligheter att konkurrensutsätta sin elleverantör är begränsade. Elproduktionen är ändå ett mindre problem än produktionen av värme i landet som har drygt 2 miljoner invånare.
Därför är importen av naturgas viktig i Lettland. Landet importerar i dagsläget i stort sett all sin gas från Ryssland och har något som är få förunnat, goda möjligheter att lagra gasen i grottor i norra delen av landet.
- Lettlands president Andris Berzins besöker Finland 28 och 29 januari.
- Med sig har presidenten en stor delegation på närmare 80 personer. Merparten av deltagarna består av lettiska företag.
- Finland är ett av de länder Lettland lägger fokus på i år. Målet är att öka exporten hit och locka fler turister från Finland.
- I delegationen ingår bland annat representanter för livsmedelsindustrin, hälsosektorn, metallindustrin och transportsektorn.
- Lettland har en specialrepresentant i Helsingfors i år för att främja handeln.
Den gasterminal för flytande naturgas LNG som i höstas öppnades i Klaipeda i den södra grannen Litauen ger Lettland en möjlighet att diversifiera sin gasanskaffning. Men det är enligt landets ekonomiminister Dana Reizniece-Ozola inte tillräckligt.
– Lettland är intresserat av ett samarbete med Finland och Estland kring den gasterminal som planeras vid Finska viken, jag kommer att diskutera frågan med min kollega Jan Vapaavuori (Saml) när jag besöker Finland i slutet av januari, säger Reizniece-Ozola.
Hon konstaterar att om Ryssland stryper gastillförseln till Lettland via Ukraina så får regionen högst 15 procent av den gas den behöver via den nya terminalen i Klaipeda. Men Ryssland som gasleverantör ska under normala omständigheter inte uteslutas, speciellt inte om man lyckas förhandla fram ett gott gaspris.
Fortum vill växa
Ekonomiministern har diskuterat energi också med det finländska kraftbolaget Fortum. Hon tycker att Fortum är ett gott exempel på ett utländskt företag som kommit till landet och förbättrat villkoren för de lokala invånarna.
Fortum har ett kraftvärmeverk i staden Jelgava omkring 40 kilometer sydväst om Riga. Staden har drygt 65 000 invånare som Fortum förser med värme.
Fortums representant i Lettland Ginta Cimdina och ekonomiministern försöker hitta en gemensam tid för att diskutera möjligheter att utveckla Lettlands framtida energiförsörjning. Rigas värmeförsörjning intresserar, men inga konkreta planer eller projekt finns ännu. Nästa vecka ingår de båda i en delegation som tillsammans med Lettlands president Andris Berzins besöker Finland.
Huvudstaden är intressant, försäkrar Cimdina.
– Vårt kraftverk i Jelgava är ungefär lika stort som det Fortum har i Järvenpää, så det är jämförelsevis litet. Vi tror att vi har intressanta lösningar att erbjuda också i en större skala, säger Cimdina.
Det är inte bara elmarknaden som nu öppnas i Lettland, gasmarknaden ska så småningom tillåta konkurrens också den. Reizniece-Ozola konstaterar att den tidigare regeringen inte tog i frågan men att man nu börjar med att skilja åt gasförsäljning och gasdistribution och placera dem i två separata bolag.
– Småningom kan det bli aktuellt med en privatisering av gassektorn, men det kan ske tidigast 2017, säger ministern.
Subventionerar el
En stor del av elproduktionen i Lettland sker med vattenkraft och behovet av att importera och producera el är inte lika stort som värmebehovet. Ett eventuellt elunderskott kan Lettland köpa in via den nordiska elbörsen Nordpool. Elförbindelserna till grannländerna kräver ändå förstärkning. Och Dana Reizniece-Ozola vill se en utveckling inom energisektorn där Lettland tar i bruk biobränslen och andra förnybara energiformer.
Hon konstaterar att Lettland har gott om skog och att det finns råvara i den. Hon vill över huvud taget gärna se produktion som medverkar till att sänka priserna på energi i Lettland.
Den avreglerade elmarknaden har i Lettland inneburit stigande priser, eftersom staten subventionerat elräkningarna. Hushåll med låga inkomster kan fortsättningsvis få stöd för att klara av sina elräkningar.
Kärnkraft på is
I Litauen har man planer på att ersätta det stängda kärnkraftverket Ignalina med ett nytt kärnkraftverk, Visaginas.
Planerna är såpass långt hunna att det litauiska energiministeriet och den japanska kärnkraftsleverantören Hitachi i somras tecknade ett avtal om att grunda ett samföretag för att gå vidare.
Litauen har försökt locka Lettland och Estland att delta i kärnkraftverksprojektet.
– Frågan har inte varit uppe de gånger jag träffat min kollega i Litauen. Vi är intresserade om projektet är kostnadseffektivt och om säkerhetsfrågorna är lösta, säger Dana Reizniece-Ozola.
Hon säger att det just nu verkar som om det inte fanns några klara spelregler för det planerade kärnkraftverket.