Globen riskerar att tippa över
Vi riskerar att driva in jorden i ett tillstånd utan återvändo. – Människan är både problemet och dess lösning, säger forskarna.
Ett team forskare har identifierat vad de kallar nio planetära gränser. Begreppet beskriver jordens stryktålighet för människodrivna miljöförändringar. Fyra av gränserna överskrids redan, visar en studie som publicerats i Science.
Forskarna presenterade en liknande slutsats redan 2009. De fem senaste åren har de fördjupat och nyanserat förståelsen för miljöförändringarna. En av artikelns huvudförfattare, kemiingenjören Will Steffen vid Stockholm Resilience Centre (SRC) och Australian National University i Canberra förklarar det nya:
– Vi kan slå fast att två planetära gränser är viktigare än resten. Klimatförändringen och den biologiska mångfalden är de enda processer som, om gränserna överskrids, ensamma kan tippa in jorden i ett nytt tillstånd.
Dessvärre hör både klimatförändringen och förlusten av artrikedom till de processer där vi redan står på gränsen eller har gått över den. De övriga är biogeokemiska flöden (mest det att gödslingen har rubbat kvävecykeln) och markanvändningen (i synnerhet skövlingen av regnskogar).
Forskarna säger att hela jordsystemet, alltså de komplexa sambanden mellan markyta, hav, atmosfär och liv, destabiliseras. Går vi för långt hjälper det inte att backa.
– När vi väl har passerat en viss tröskel går det inte att vända eller ens sakta ner förändringarna även om vi lyckas bromsa till exempel utsläpp av växthusgaser. Det kan få katastrofala följder, säger Steffen.
Ingen överraskning
- Koldioxidhalten i atmosfären överskrider 395 miljontedelar, vilket är mer än på evigheter. Nio av de tio varmaste åren i modern tid har infallit sedan 2000, haven blir surare.
- Artmångfalden minskar abrupt då utdöendetakten är över 100 gånger snabbare än det normala.
- Sedan 1950 har antalet stadsbor sjufaldigats, den globala konsumtionen av primärenergi femfaldigats och mängden gödsel i jordbruket åttafaldigats. Kväveutsläppen i havet har fyrfaldigats.
- Människans framfart har också minskat antalet pollinerande insekter och stört färskvattencyklerna. Avskogningen är värst i Amazonas och Indonesien.
Medförfattaren Sarah Cornell, expert på atmosfärskemi vid SRC, tillägger ytterligare en ny aspekt.
– Vi vet mycket mer om osäkerhetsspannet än för fem år sedan. Det finns fortfarande osäkerhet som beror på att vi saknar kunskap. Uppgifter om föroreningar och stora utsläpp kommer efteråt, de är svårförutspådda. Och så finns det osäkerhet som beror på att systemen är komplexa och samverkar.
Är du överraskad av era resultat, Sarah Cornell?
– Nej, egentligen inte alls, för faktum är att vår studie inte säger någonting som man egentligen inte redan känner till. Viktigare är då att bilden klarnar och man diskuterar lösningar på olika håll.
Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för framtidens samhällen, eftersom människan är beroende av ekosystemen. Det kontroversiella är att människan driver på de förändringar som riskerar drabba henne själv på sikt.
Om människan utgör problemet, kan vi då också vara lösningen, Will Steffen?
– Ja, människan måste utgöra lösningen. Problemet finns på systemnivå. Vår globaliserade ekonomi innefattar inte den reglering, de incentiv eller den prissättning som behövs för att på sikt synkronisera oss med planetens funktioner.
Snabbare takt
Efter att människan lärde sig bruka jorden för tiotusen år sedan har klimatet varit ganska stabilt, vilket tillåtit civilisationer att utvecklas till aldrig skådad nivå. Men under bara de sextio senaste åren har vi också förändrat vår omvärld i aldrig skådad takt.
– Lika klart som att livet på jorden formas av sin fysiska omgivning är att livet också formar omgivningen. Vi formar hela tiden jorden rent fysiskt, säger Sarah Cornell.
Hon påpekar att vi lyft koldioxidhalten till rekordnivå, och att klimatförändringen orsakar svåra problem.
– Effekterna syns redan.
Många kritiker påpekar att klimatet har förändrats förut, garanterat utan mänsklig påverkan. Ändå mår vi bra. Kritikerna ser en ”alarmism” i klimatbudskapet. Will Steffen påpekar att vi inte upplevt förhistoriska klimatförändringar.
– Om jorden blev fem sex grader varmare skulle stora däggdjur som människan drabbas. Folk säger att jorden är stabil, och det är sant. Livet på jorden kommer att fortsätta, men jorden kommer inte att vara stabil för oss.
– Man kan gott säga att människan inte har upplevt sådana här förhållanden förut, och det finns starka bevis för att det finns trösklar vi inte ska gå över.
I dag är människorna fler än någonsin, och den ekonomiska tillväxten gör att vi konsumerar mer än någonsin. Vi exploaterar och konsumerar naturresurser som om de var oändliga, för att ekonomin ska fortsätta växa och ge underlag för mer välfärd. Eftersom jordens resurser och bärkraft är begränsade håller det inte i evighet.
Klimatbudskap i Davos
Kör vi blint vidare, säger forskarna, driver vi in jorden i ett tillstånd som är mindre gästvänligt mot oss själva, eller snarare mot våra barn och barnbarn. Men den ekonomiska tillväxten då?
Johan Rockström som leder SRC presenterade studien på det ekonomiska toppmötet i Davos i veckan. Hela 1 700 av näringslivets och den internationella ekonomipolitikens mest inflytelserika personer lär – bisarrt nog – ha åkt privatjet till Davos för att prata ekonomi och klimat. Många ser fortfarande miljöskydd som ett hot mot ekonomisk tillväxt.
– Den här studien visar att det inte stämmer. Det är precis tvärtom, att den goda förvaltningen av ekosystemen, förvaltningen av planeten, är själva förutsättningen för en god ekonomisk tillväxt, säger Rockström till Sveriges radio.
Sarah Cornell drar inte alla ekonomer över en kam. Allt färre anser att utbud och efterfrågan på en fri marknad duger som de enda verktygen i en värld med ändliga resurser.
– I synnerhet de som sysslar med ekonomi i utvecklingsländer förstår att det finns gränser, säger hon.
Andra är övertygade om att teknologin kommer att leverera de lösningar människan behöver för en trygg fortlevnad. Sarah Cornell är inte så säker på det.
– Det är härligt att folk litar på ingenjörsvetenskapen, jag hoppas också att den ska leverera lösningar i tid. Men det får inte bli så att varje lösning skapar ett nytt problem, säger hon.
Will Steffen avfärdar teknologidrömmen som orealistisk om klimatförändringen skenar i väg.
– Det finns inga bevis för att stora däggdjur med en kroppstemperatur på trettiosju grader hinner anpassa sig så snabbt. Insekter kan göra det, men inte människor, och det är ett problem.