Rinne: Det behövs också andra knep
Dimensionerna på ECB:s massiva stödprogram var rätt väntade, anser finansminister Antti Rinne (SDP) men han påminner om att det bara är en åtgärd av fler som krävs för att skapa tillväxt.
– Euroområdet behöver det för att undvika en deflationsspiral och få igång en inflation, vilket jag hoppas kan ske inom den här tidsramen fram till september 2016. Men ensamt räcker inte stödköpspaketet. Det är en del, men det behövs tillväxt, investeringar, en klar finans- och investeringspolitik, arbetstillfällen, säger finansminister Antti Rinne om ECB:s sällsynta beslut att gå in för omfattande kvantitativa lättnader, det vill säga stödköp av bland annat statsobligationer på marknaden för över tusen miljarder.
– Summan är stor. Sextio miljarder i månaden blir 1200 miljarder under den planerade perioden och det tror jag att ska ge bankerna likvida medel att sätta i rörelse. Men man ska som sagt inte ha så stora förväntningar på enbart penningpolitik.
Eftersom Tyskland varit så tveksamt till de kvantitativa lättnaderna har riskerna fördelats mellan ECB och medlemsländerna. I pratiken var det väntat att någon del av paketet skulle kanaliseras via nationella centralbanker.
– Det viktigt att inleda en diskussion om vilka risker ECB:s åtgärder innebär för enskilda länder, men just nu kan jag inte göra en sådan bedömning.
Beslutet påverkar också valutakursen som man velat hålla nere för att euron ska vara billig. Hjälper det här nu exporten?
– Att euron försvagats, och att oljepriset gått ner, har visserligen förbättrat förutsättningarna för export – men det vi behöver är ju varor och produkter som har en efterfrågan. Finland och Europa måste fokusera på ny slags export. Världens megatrender är något vi måste vara vakna med, klimatet, rent vatten. Min resa till Kina öppnade ögonen för hur vansinnigt stor marknad det kan finnas bara man lyckas utnyttja det själv.
Centerns och oppositionens Mauri Pekkarinen, ordförande för ekonomiutskottet, håller med om att ECB:s åtgärder behövs.
– Det fanns ju inte riktigt några alternativ. ECB ska hantera prisstabiliteten, även om man från början säkert tänkte att det bara skulle handla om att tygla inflation och inte kunde föreställa sig det här läget ... Men visst ska det gälla andra vägen också. Genom att få ut pengar till bankerna hoppas man puffa investeringar, tillväxt.
Pekkarinen ser inte någon risk för att lägre räntor skulle uppmuntra till mera statlig skuldsättning.
- EMU-reglerna och sexpacken gäller ändå, säger Pekkarinen som ser att effekten snarare skulle vara i bankernas balansräkningar som "fylls av färska och säkrare ECB-pengar" istället för skakiga masskuldbrev.
Förvirring om Greklandslån
Statsminister Alexander Stubb (Saml) förorsakade förvirring då han enligt Financial Times skulle ha sagt att han varit beredd att vid behov omförhandla Greklands lån, dock inte efterskänka dem. Stubb uttalade sig om saken under det världsekonomiska forumet i Davos. Stubb säger till FNB att det var fråga om Financial Times tolkning. I riksdagen var kommentarerna inte nådiga. Antti Lindtman (SDP) anser att Stubb ger kontroversiella signaler som "kan stå Finland dyrt". Mauri Pekkarinen anser att man ska undvika att ge Syriza och de grekiska väljarna signaler om en mjukare linje, men att han stött Stubbs strama linje hittills.
Stubb preciserade sig till FNB och sade att hans linje inte ändrats, men att det han talat om var en beredskap att diskutera allt som kan förhindra en så kallad "dirty exit" där Grekland faller ur euron.
– Vi har varit flexibla med Grekland. De lånevillkor som landet har är redan förmånliga. Jag ser inte nu anledning till förändring där, vi följer med valet i Grekland och ser sen, säger Stubb till FNB.
– Men vi är beredda att diskutera hur man undviker en "dirty exit", precis som jag sagt tidigare till Financial Times och under statsministers frågetimme.