Analys: Obama – en skandinav?
Obamas nästsista State of the Union-tal visar vilka hans värderingar är, skriver Juri von Bonsdorff i sin analys.
Obamas mest vansinniga belackare brukar påstå att han egentligen är från Kenya. Alla vet att det inte stämmer. Men efter nattens tal till nationens ställer sig frågan om inte han ändå är skandinav? Obamas nästsista State of the Union visade starkare än något annat han hållit, vilka hans värderingar egentligen är.
Obama inledde med att resolut slå fast att USA, efter två långa krig och en brutal recession, äntligen har rest sig och skakat av sig krisens långa skugga. I dag vänder Amerika blad, sa Obama som rabblade upp en oändligt lång rad med bedrifter för att stöda sin utsago. USA skapar nya arbetstillfällen snabbare än någonsin sedan 1999, sade han.
Vårt budgetunderskott har krympt med två tredjedelar, tillade han också, innan han påminde om att tio miljoner amerikaner som tidigare varit utan, i fjol fick sjukförsäkring. Han påpekade också att hälsovårdskostnaderna bromsats medan börsen svävat i himmelska höjder och beroendet av utländsk energi blivit rekordlågt. Budskapet är klart, menade han inför beundrande demokrater och kritiska republikaner; vår ekonomi fungerar!
- I januari varje år håller USA:s president ett tal i Capitolium i Washington DC inför USA:s samlade kongress, det vill säga både representanthuset och senaten. Den diplomatiska kåren bjuds också in för att höra det direktsända talet på plats.
-
Enligt artikel II i USA:s författning ska presidenten "vid olika tillfällen informera kongressen om läget i landet (state of the union) och rekommendera åtgärder... för deras övervägande". USA:s första två presidenter, George Washington och John Adams, framträdde inför kongressen vid det årliga talet. Därefter valde presidenterna att meddela sig skriftligt. Woodrow Wilson återupptog den muntliga traditionen 1913.
Årets tal är Barack Obamas sjunde. Talen pågår vanligtvis i ungefär en timma. -
Kongressens senat består av 100 ledamöter som väljs på sexårsmandat. Representanthuset har 435 ledamöter som väljs på två år.
Källa: TT.
När Obama väl hade målat upp en bild av en nation som återfått sin fulla styrka övergick han till följande tema, som något överraskande inte handlade om att trygga tillväxten. Talets längsta sjok handlade istället om hur den välfärd som nu skapats ska kunna spridas till allt fler. Ska vi acceptera en ekonomi där ett fåtal klarar sig spektakulärt bra eller ska vi förbinda oss till en som ger växande inkomster för alla som lägger i ett extra kol, frågade Obama innan han öste ur sig en kaskad av förslag.
Vi måste se till att fler amerikaner kan få tillgång till kvalitativt höga dagisplatser för sina barn till ett rimligt pris, proklamerade Obama. Vi måste också höja minimilönen i USA, se till att kvinnors löner är på samma nivå som männens och att arbetstagarna får betalt för övertid. Att alla amerikaner får rätt till sju sjukdagar utan att förlora sin lön. Idag har 43 miljoner amerikaner ingen rätt till sjukledighet, fortsatte presidenten som också sade sig vilja ge samtliga amerikaner två år av gratis yrkesutbildning efter gymnasiet.
Jo, Obama berörde också flyktigt Islamiska Staten, Putin, terrorangreppen i Paris, Syrien, Iran och Kuba. Men mest av allt ville han presentera sin egen vision av ett samhälle som är rättvisare än det han nu betraktar från Vita huset. Ett samhälle som han i sina drömmar tror på men som i verkliga USA är avlägset. Nästan ingenting av det Obama i natt föreslog har en chans att godkännas i kongressen.
Republikanerna är i majoritet och de hyser inga höga tankar vare sig om hans välfärdsvisioner eller om de skattehöjningar som planerats bekosta dem. Men det i sin tur bekommer inte Obama det minsta. Som han själv sade i talet; jag har gått min sista valkampanj, mitt enda mål är att göra det jag tror är bäst för Amerika.