Nigeria fast i Boko Harams grepp
I skuggan av de franska terrordåden fortsätter islamistgruppen Boko Haram hänsynslöst att mörda civila. Trots år av väpnat uppror tycks militär och regering stå handfallna inför extremisternas framfart i Nigeria.
När president Goodluck Jonathan inledde omvalskampanjen i Lagos i förra veckan jublade hans anhängare. Samtidigt flydde tusentals människor för sina liv i norra Nigeria. Att säkerheten är den viktigaste frågan inför valet den 14 februari blir allt tydligare i ljuset av den pågående kampanjen från den islamistiska extremistgruppen Boko Haram.
- Sedan den radikala islamistgruppen Boko Haram tog upp vapen mot regeringen 2009 har över 13 000 människor dödats och 1,5 miljon tvingats på flykt.
- Målet är att införa en islamisk stat — en egen statsbildning.
- Namnet Boko Haram betyder ungefär "västerländsk utbildning är förbjuden" på språket hausa.
- Rörelsen har de senaste sex månaderna kopplat greppet om de nordöstra delarna av Nigeria, och är särskilt starka i delstaten Borno som gränsar till Niger, Tchad och Kamerun.
- Säkerhetsstyrkorna har problem att hålla ställningarna mot gruppen och på sina håll utgör bybefolkningen i stället en slags medborgargarden.
- Boko Haram är ett löst nätverk, utan fast kärna, som opererar tillsammans.
- President Goodluck Jonathan har kritiserats för misslyckandet med att slå tillbaka Boko Haram.
- Extremisternas territoriella framgångar har lett till ökad oro över att regeringen helt ska tappa kontrollen i nordost.
De nordöstra delarna av landet utgör våldets epicentrum. Extremisterna kontrollerar stora delar av delstaten Borno, vilket gör det svårt för de nigerianska säkerhetsstyrkorna att röra sig där.
– De har lyckats etablera kontroll över många byar och städer i nordost, även om militären också vinner enskilda strider. Boko Haram har förstärkt sina positioner det senaste halvåret, säger Henrik Angerbrandt, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Blodiga attacker
Snart två veckor efter attacken mot staden Baga i Borno är det fortfarande oklart hur många som dödades där och i de intilliggande byar som i princip jämnats med marken. Bristfällig infrastruktur gör det svårt att få ut information från området. Men uppgifter från flera håll talar om ett hundratal döda. Dessutom dödades nyligen över 20 personer i attacker utförda av kvinnliga självmordsbombare, varav en uppges ha varit så ung som 10 år.
Militären kritiseras för oförmågan att tackla Boko Haram. Motgångarna kan bero på brist på vapen och utbildning men också på dålig moral, säger forskaren Hans Brun. För att stoppa extremisterna krävs också en effektiv plan från regeringshåll.
– Det saknas en fungerande strategi. Boko Haram har initiativet, den är starkare än någonsin. Det krävs en strategi som både adresserar sociala och ekonomiska problem i norra Nigeria. Dessutom måste säkerhetsstyrkor och polis användas på rätt sätt, säger Brun som är knuten till Försvarshögskolan och King's College i London.
Kamerun svarar
Samtidigt uppges över 140 anhängare till Boko Haram ha dödats av kamerunsk militär i Kolofata, nära nigerianska gränsen. Men sådana nederlag tycks inte påverka gruppen nämnvärt i strävan efter att upprätta ett så kallat islamiskt kalifat. Bekräftade siffror på antalet anhängare saknas, men det handlar om tusentals.
– Den här ideologin har en viss dragningskraft, samtidigt som det finns en frustration över hur resurser fördelas i landet. Ovanpå det finns en etnisk dynamik. Det är en häxkittel av problem, konstaterar Brun.