Akutläkaren ska klara av alla fall
Allt oftare kommer den som åker till jouren att träffa en akutläkare. Den nya specialiteten kan ge patienten rätt sorts hjälp snabbare än förr.
Om jourenheterna vid sjukhus fungerar som man vill i framtiden har en första bedömning av patienten gjorts trettio sekunder efter att ambulansen stannat utanför dörrarna. Inom en halvtimme har akutläkaren undersökt patienten och beslutat om följande åtgärd. Inom fyra timmar har patienten åkt hem eller vidare i vården.
- Akutsjukvården tar hand om brådskande behandling av skador och akuta sjukdomar.
- Akutsjukvård är den nyaste av alla specialiteter inom läkarutbildningen i Finland. Utbildningen startade våren 2013 och cirka 100 läkare är anmälda till det sex år långa utbildningsprogrammet.
- När disciplinen infördes i Finland kompletterade och tenterade 72 läkare med erfarenhet av akutjobb sin examen och fick så akutläkarkompetens.
- HUCS Akut är en av Helsingfors universitets centralsjukhus nya resultatenheter och startade verksamheten för en dryg vecka sedan.
- Akutläkarutbildningen är förlagd till Jorvs sjukhus i Esbo, där också det nya joursjukhuset ska stå klart i slutet av året.
De akutläkare som nu utbildas i Finland blir specialister, men inte så att synsättet blir snävt.
– För akutläkaren finns inga "fel" patienter. Vi klarar av akutvården för en diabetiker med hjärtfel och ryggsmärtor för att vi har satt oss in i flera olika symtombilder. Vi behöver inte alltid skicka vidare en patient för konsultering till andra specialister, säger Maaret Castrén, professor i akutsjukvård och ny chef för resultatenheten HUCS Akut.
Effektiv arbetsrytm
Castrén har arbetat med akutsjukvård sedan slutet av 70-talet och säger att det fina med akutläkarens arbete är att varje patient är en liten gåta att lösa.
Akutläkaren ska kunna ta hand om livshotande kriser, men också veta vart patienten därefter ska skickas för bästa möjliga fortsatta behandling och vård.
– Vi är också systemexperter som vet hurdana stödfunktioner patienterna kan få. Vi är med i processen från att larmet går till 112 och vet hur hemsjukvården fungerar, säger hon.
När medierna berättar om äldre patienter som köat halva dygnet för hjälp, säger Castrén att problemet sällan är jourens, utan att det brister i samarbetet med till exempel sjukhusavdelningar som stängts över helger. Har akutläkarna ingenstans att skicka patienterna bildas köer.
Allt fler akutspecialister
Många jourer saknar fortfarande akutläkare, men om tio år hoppas Castrén att läget är ett annat. I HBL 3.1 sade Aki Lindén, vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS, att fler akutläkare kan ändra dagens krav på hur många ortopeder, internmedicinare och kirurger som måste finnas på lönelistorna som jourer och bakjourer för att en del mindre sjukhus ska få ha kvar sina poliklinikjourer.
– Om tio år hoppas jag att alla läkare på jourpoliklinikerna är akutläkare, säger Castrén.
I USA har akutläkarna bildat stommen i jourverksamheten i trettio år och där är akutläkaryrket eftertraktat. Också i Storbritannien, Frankrike och Tyskland har man satsat på att en del av yrkeskåren förstår flera olika specialiteter och har tillräckliga kunskaper i såväl kirurgi som neurologi, internmedicin och på and- ra områden för att läsa av symptom och fatta beslut om vilken vård som behövs.