I Österbotten och på Åland dör man äldst
Regionala skillnader i hur finländarna åldras är ännu stora, men har jämnats ut. På Åland och i Österbotten är livslängden på toppnivå, också jämfört med andra delar av världen, säger forskningsprofessor Seppo Koskinen vid Institutet för hälsa och välfärd.
I de finlandssvenska dagstidningarnas och SPT:s enkät kan man utläsa att finlandssvenskarna inte är särskilt oroliga för att åldras. Omkring hälften säger att de inte alls är oroliga. Bara sju procent av kvinnorna och fem procent av männen svarade att de tänker på det ofta.
Seppo Koskinen säger att det efter medelåldern är många faktorer som spelar in när det kommer till hur länge man lever och hur frisk man är. Grovt indelat är de bakomliggande orsakerna levnadsförhållanden, levnadsvanor och hur väl servicen fungerar.
- De finlandssvenska dagstidningarna och Svensk presstjänst har kartlagt hur finlandssvenskar förhåller sig till åldrandet. Enkäten besvarades av 3 600 personer på Borgåbladets, Hufvudstadsbladets, Vasabladets, Västra Nylands, Åbo Underrättelsers, Östra Nylands och Österbottens Tidnings webbplatser.
- Tidigare artiklar i serien: 27.12, 30.12, 2.1. Serien avslutas.
– Om man tänker på levnadsförhållanden är det högutbildade och de med högre inkomster som har bättre förutsättningar, materiellt och annars också. De har bättre ekonomiska och kunskapsmässiga resurser att fatta beslut som främjar hälsan. På grund av sin ställning är de kanske också mer motiverade att fatta beslut som gynnar hälsan.
Hälsovård har större betydelse
Koskinen säger att hälsovården numera har en stor betydelse för hur länge man lever.
– Under en längre tid, fram till 1950-talet, hade hälsovården nästan ingen betydelse för att levnadsåren ökade. Då berodde det främst på att kloaknäten utvecklades och den allmänna levnadsstandarden steg. Nu för tiden har hälsovårdens påverkningsmöjligheter ökat. Men i ljuset av det vi vet tror jag inte att det finns stora skillnader regionalt.
Störst är skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna där de som är bättre bemedlade har bättre möjligheter att använda tjänsterna.
Under de senaste tiderna har utvecklingen gått mot att de regionala skillnaderna håller på att försvinna.
– Om man tänker på den regionala jämlikheten så ser det i den mån mycket bättre ut än tidigare. Den positiva utvecklingen har varit störst i de norra och östra delarna av landet.
Koskinen påpekar att i östra och norra Finland har i synnerhet äldre generationer levt under en tid då där rådde mycket svagare och också mer ansträngande levnadsförhållanden än i sydvästra Finland.
– I norra och östra Finland har man även rökt mer och haft ohälsosammare kost.
I Malax har varannan person som dött under de tio senaste åren varit 85 eller äldre. I exempelvis Kyrkslätt och Vanda ligger medianåldern däremot vid 73. Koskinen säger ändå att medianåldern för dem som dött i en kommun säger mera om befolkningsstrukturen.
– I vilken ålder en kommuns invånare dör påverkas mycket av hur gamla invånarna är. I en kommun med äldre befolkning där alla unga har flyttat bort är också en större del av dem som dör äldre. På områden med stor inflyttning, som Kyrkslätt och Vanda, är befolkningsstrukturen yngre och det leder oundvikligen till att en större del av dem som dör är unga jämfört med resten av landet.
Delaktighet är viktigt
Men också när man jämför den förväntade livslängden toppar Österbotten listan, följt av Åland. Den förväntade livslängden för nyfödda är längst för flickor från Österbotten, över 84 år, medan den är kortast för pojkar från Kajanaland som väntas bli omkring 75 år gamla.
– Eftersom barn- och ungdomsdödligheten är liten i Finland beror skillnaderna i den förväntade livslängden mycket på den äldre befolkningens dödlighet, säger Koskinen.
Om man jämför förlorade levnadsår i åldrarna 0–80 år per 100 000 invånare 2011–2013, som kan ses som en mätare på förtidig död, är det Sottunga, Kökar, Korsnäs, Grankulla och Lumparland som bildar fem-i-topp. I små kommuner kan siffrorna ändå variera kraftigt. Även andra österbottniska och åländska kommuner platsar högt på listan.
Det som ofta lyfts fram i samband med den svenskspråkiga befolkningens långa livslängd är det sociala kapitalet och de sociala nätverken.
– Att man känner sig delaktig i en gemenskap kan på många olika sätt vara betydelsefullt för hälsan och styra människor mot hälsosamma levnadsvanor.