Flera år till många lovdagar
Trettondagen avslutar ett helgsjok med rekordmånga lovdagar. Så här lyxigt är det inte alla år. Till exempel 2016 ger jul- och nyårshelgen bara en enda extra ledig dag jämfört med ett vanligt veckoslut.
Det har varit en kanonhelg för den som gillar att vara ledig. Med julaftonen på en onsdag blev det automatiskt fem lediga dagar i rad, och den som dessutom tog ut semester- eller kompdagar fick lätt ihop en två–tre veckors sammanhängande ledighet kring jul-, nyårs- och trettondagshelgerna.
I Finland firas årligen ett tiotal så kallade söckenhelger, det vill säga helgdagar som inte automatiskt infaller en söndag. Alla utom första maj och självständighetsdagen är kyrkliga. Vissa helgdagar, som långfredag och Kristi himmelsfärd firas alltid bestämda veckodagar, medan till exempel juldagarna infaller olika veckodagar under olika år. I Finland är antalet arbetsdagar omkring 250 per år, men det exakta antalet avgörs i stor utsträckning av hur många av söckenhelgerna som råkar sammanfalla med veckoslut. Det varierar alltså från år till år.
- Trettondag, eller epifania, är en gammal kristen högtid, äldre än själva julfirandet.
- I den västliga kristenheten firas trettondagen numera till minnet av berättelsen om konungarna som uppvaktade den nyfödde Jesus.
- Tidigare har trettondagen förknippats med andra händelser, såsom Jesu dop och bröllopet i Kana, vilket fortfarande är helgens tema i den östliga kristenheten.
-
Trettondag har fått sitt namn av att dagen infaller tretton dagar efter julaftonen.
Källa: evl.fi
Julen 2015, det vill säga om knappt ett år, är julaftonen på en torsdag och då blir antalet lovdagar en mindre än under den gångna julen. 2015 kan vi glädja oss åt ett förlängt veckoslut kring första maj som infaller en fredag, men i stället blir det inget extra ledigt kring självständighetsdagen som nu är en söndag.
Skottåret 2016 är ett riktigt bottenår vad gäller lovdagar. Då är julaftonen en lördag vilket gör att julhelgen bara ger en enda extra ledig dag jämfört med ett vanligt veckoslut. Kring nyår blir det inget extra ledigt alls eftersom nyårsaftonen och nyårsdagen placerar sig på lördag–söndag. Också första maj 2016 snuvas arbetstagarna på en extra lovdag, eftersom dagen infaller en söndag.
Två år senare, 2018, är läget åter rätt gynnsamt för arbetstagarna. Då är julaftonen en måndag.
Dyrt nöje
När de anställda gläds över många lovdagar är arbetsgivarna mindre förtjusta. De ska betala samma månadslön trots att mängden utfört arbete är mindre. Det betyder högre kostnad per utförd arbetsenhet.
– Det är principen, ja. Men de årliga variationerna jämnar förstås ut sig i längden, säger Jari Haapasalmi, forskningschef på Finlands näringsliv EK.
Utan några siffror till hands utgår han från att många finländare nyttjat möjligheten till långledigt genom att plocka in semester- och kompdagar mellan de gångna helgerna. Och enligt Haapasalmi kan det här vara helt vettigt.
– Variationerna är stora från bransch till bransch. Till exempel inom handeln är jul- och nyårstiderna de mest intensiva och då kan det vara ett svårt pussel om personal vill vara ledig. Men i andra branscher är årstiden kanske lugn och då kan det vara vettigt att ta ut lediga dagar och i stället jobba mer när det finns jobb. I sista hand är det arbetsgivaren som avgör.
Några exakta siffror på vad jul- och nyårshelger med många lovdagar kostar extra för näringslivet, kan man på EK inte på rak arm presentera, men ekonomen Simo Pinomaa säger att det handlar om hundratals miljoner euro när man jämför med ett år med få lovdagar. På kurvorna över bnp-utvecklingen syns skillnaden inte eftersom statistiken är korrigerad för variationer i antalet arbetsdagar.
– Sett ur samhällsekonomisk synvinkel är det alltid bättre ju färre helgdagar som ligger inne i veckan. Fler lovdagar innebär mindre produktion, säger Pinomaa.
Vill ha fria öppettider
Under årens lopp har det med jämna mellanrum framförts krav på att trettondagen (6 januari) och Kristi himmelsfärd (40:e dagen efter påskdagen, en torsdag) alltid borde firas i samband med ett veckoslut. Åren 1973–1991 firades trettondagen de facto alltid på en lördag mellan 6 och 12 januari. I princip förespråkar EK att det gamla systemet återinförs även om man just nu inte driver frågan aktivt. Kyrkan motsätter sig en ändring.
De flesta butiker hålls stängda på trettondagen, men regionförvaltningsverket kan bevilja lokala undantag. Systemet är spretigt och Centralhandelskammaren efterlyser enhetliga regler.
– Vi borde sätta punkt för cirkusen med undantagslov. Det är hög tid att ge handeln fria öppettider under trettondagen, Kristi himmelsfärd, pingst och alla helgons dag, säger Centralhandelskammarens vd Risto E. J. Penttilä i ett ställningstagande.
Centralhandelskammaren påpekar att stängda butiker gör att handeln går miste om många utländska kunder, särskilt den här årstiden när många ryska turister av tradition besöker Finland. Enligt Centralhandelskammaren skulle fria öppettider också vara ett sätt för fysiska butiker att möta den ökande konkurrensen från näthandeln.