Män har högre lön – facken hoppas på ändring
Den senaste uppdateringen av jämställdhetslagen ska göra det lättare att avslöja diskriminerande löner. Det hoppas i alla fall de största löntagarorganisationerna.
Enligt lagen ska arbetsplatser med över 30 arbetande ha en jämställdhetsplan och kartlägga lönerna. Om det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor som jobbar i samma grupp måste arbetsgivaren ingripa.
– Förhoppningen är att löneskillnaderna ute på arbetsplatserna ska synas tydligare än tidigare och att man ska kunna rätta till dem, säger juristen Anja Lahermaa på tjänstemannaorganisationen STTK.
Långsamt
Ett åtgärdsprogram för jämställda löner har pågått sedan 2006 och är ett samarbete mellan regeringen och de största arbetsmarknadsorganisationerna. Medan programmet pågått har den genomsnittliga skillnaden sjunkit från 20 procent till 17 procent. Utvecklingen har varit långsammare än väntat – målet var att vid det här laget vara nere i 15 procent.
Specialforskaren Tapio Bergholm på FFC hade hoppats på högre tempo, men betonar att utvecklingen inte är negativ.
– Vi har gått åt rätt håll och inte stampat på stället, säger han.
Jämställdhetsansvariga ministern Susanna Huovinen (SDP) har föreslagit en fortsättning på åtgärdsprogrammet, som officiellt avslutas i vår. I så fall blir målet att sänka löneskillnaden till 10 procent senast år 2025.
EK tvekar
Statistiken tas fram genom att undersöka den genomsnittliga månadsinkomsten för alla män och kvinnor. Experten EevaKorolainen på Finlands näringsliv EK är tveksam till hela modellen.
– Den nuvarande löneskillnaden på i snitt 17 procent innebär inte att män och kvinnor får olika lön för samma jobb. Då man ser på situationen inifrån olika sektorer och branscher så minskar löneskillnaderna och blir obetydliga, säger Korolainen.
EK vill hellre rikta blicken mot onödigt skarpa indelningar av arbetsmarknaden. Det finns fortfarande många såväl kvinno- som mansdominerade branscher. De högutbildades centralorganisation Akava håller med.
– De könsbundna löneskillnaderna i Finland är strukturella. Kvinnorna är i majoritet i den offentliga sektorn, där betalningsstyrkan är lägre och löneutvecklingen långsammare, säger Akava-experten Tarja Arkio.
Ledighet påverkar
En möjlig orsak till löneskillnaderna är att kvinnorna halkar efter i löneutvecklingen efter att ha fött barn. Både Akava och STTK driver på en lagändring under nästa regeringsperiod.
Båda organisationerna hoppas på modellen som kallas 6+6+6, där både mamman och pappan i utgångsläget tar minst sex månader ledigt. De sista sex månaderna kan fördelas så som familjen vill.
– Om man får papporna att ta längre, självständiga familjeledigheter skulle mammorna komma tillbaka till arbetslivet snabbare. Om en kvinna är vårdledig länge blir hon tyvärr efter i löneutvecklingen, säger STTK-experten Lahermaa.