Mobilzombie, kringis och gäri – årets nya ord
Vad är en cisperson och hur gör man när man kärrtorpar? Yoloar du eller har du tagit en usie? Nu har Språkrådet publicerat sin nyordslista.
- blåbrun (färgbeteckning för politiska samarbeten mellan traditionella högerpartier och främlingsfientliga pariet.
- cisperson (person vars könsidentitet och könsuttryck stämmer överens med normen för det kön som juridiskt registrerades för personen vid födseln)
- en (alternativform till pronomenet man),
- fotobomba (att sabotera när någon annan fotograferar)
- genusbudgetering (budgetprocess med ett integrerat genusperspektiv på alla nivåer)
- gurlesk (feministisk strömning med inslag av både gullighet och groteska element)
- gäri (tjej)
- icke-binär (person som inte passar in i tvåkönsnormen)
- kringis (anställningsförmån där anställda får hjälp med saker "runt omkring")
- kärrtorpa (göra motstånd mot spridning av nazistisk propagande och nazistiskt våld)
- matnationalism (föreställning om att mat producerad i det egna landet alltid är bättre än importerad mat)
- mobilzombie (person försjunken i sin mobiltelefon)
- normcore (alldaglighet som stilfilosofi)
- plastbanta (minska mängden plast i sin omgivning)
- pultvätta (rensa ett dokument från personuppgifter)
- rasifierad (person som på grund av sitt utseende blir tillskriven en viss rastillhörighet)
- ryggprotest (manifestation där deltagarna visar sitt missnöje genom att vända ryggen mot till exempel en talande politiker)
- rödgrönrosa (färgbeteckning för politiska samarbeten mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och ibland Vänsterpartiet)
- sekelsiffror (två siffror som anger födelsesekel före personnumret),
- selfiepinne (stativ i form av en armförlängning som används för att ta självporträtt)
- sms-anställning (timanställning eller kort vikariat som erbjuds genom sms från arbetsgivaren)
- tvodd (poddsändning med rörlig bild)
- usie (självporträtt med kändis)
- virtuell våldtäkt (sexuellt övergrepp där någon på distans tvingar en person att utföra sexuella handlingar framför en kamera)
- yoloa (leva som om varje ögonblick vore det sista – you only live once)
-
åsiktskorridor (metafor för gränserna för vilka åsikter som är allmänt accepterade i samhällsdebatten)
Källa: Språkrådet
Det är svenska Språkrådet och Språktidningen som har sammanställt listan. De har granskat en rejäl hög av både nyskapade ord och ord som har fått ökad användning under året.
Tre särskilt utsedda "nyordsjägare" har försett ansvariga med många förslag. Också allmänheten har varit behjälplig med tips.
– Jag vet inte riktigt hur många ord vi har gått igenom i år men i förfjol när vi räknade kom det in 3 500 förslag, säger Per-Anders Jande, nyordsansvarig på Språkrådet.
Det har varit ett supervalår i Sverige och det syns också i listan.
– Det är naturligt att politiska uttryck blir extra uppmärksammade ett sånt här år.
Av de fyrtio nyord som har listats har de flesta sin uppkomst ur politiska sammanhang. "Blåbrun" och "rödgrönsrosa" tecknar nya tänkbara färgskalor i de svenska partiernas samarbete. Att "kärrtorpa" (efter demonstrationerna i Kärrtorp) innebär att göra motstånd mot spridning av nazistiskt våld och ryggprotesten blev alltmer använd under valåret när Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson vid flera tillfällen fick tala till ryggar som vänts mot honom.
Outtalade normer
– Ett annat intressant fenomen som vi lyft fram är de normkritiska orden. Det finns outtalade normer som nu fått namn, säger Per-Anders Jande och tar "cisperson" som exempel.
Enligt Språkrådet är det en person som inte är transperson, alltså en vars könsidentitet helt enkelt stämmer med normen för det kön som juridiskt registrerats.
– Vi tänker inte på att det också faktiskt är en norm. Och nu får den ett namn som samhället själv konstruerat.
Illustrerar året
I det sista urvalet tittar Språkrådet bland annat på ord som säger en del om det år som gått och som gärna visar språklig kreativitet.
Här finns till exempel "selfiepinnen", "klickfiske", "kringis", "mobilzombie", "parkera bussen" och "frisparkssprej".
– Mycket styrs av nyhetshändelser och utveckling av nya tekniska prylar. Därför är det svårt att veta något om vilka nyordstrender som kan bli aktuella under 2015. Kommer det nya fenomen behöver vi ju också nya ord för att kunna prata om dem.