Ankdammen växer i Stockholm
När den finländska ekonomin hackar riktar många välutbildade finlandssvenskar blicken västerut. På Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige har man märkt av ett ökat intresse.
STOCKHOLM Det är julavslutning på öppna förskolan för finlandssvenskar på Timmermansgården på Södermalm. Än så länge är det bara en mamma med barn som har dykt upp. Den stora anstormningen av inflyttade finlandssvenskar syns det inte mycket av.
– Förra gången hade vi jättebra uppslutning. Då kom det fem familjer, säger Julia Brink, verksamhetsledare på Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS).
Det är förbundet som arrangerar förskolan varannan vecka. Antalet deltagare varierar mycket från gång till gång men har växt hela tiden sedan starten för tre år sedan.
Under flyttvågen på 60 och 70-talen var det ofta mindre bruksorter som drog arbetskraftsinvandring av finländare men i dag är det högutbildade akademiker som lämnar Finland för jobb eller kärlek i Sverige. Då lockar storstäderna Stockholm och Göteborg och universitetsstäder som Umeå.
- Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS) bildades 1969.
- FRIS är en ideell organisation som är religiöst och partipolitiskt obunden.
- Trots att det inte finns någon tillförlitlig statistik beräknas det finnas cirka 100000 finlandssvenskar i Sverige.
- Förbundets syfte är att främja finlandssvenskarnas intressen, samt kulturyttringar i Sverige och Finland.
– Intresset för att flytta märker jag inte bara genom människor jag träffar via jobbet utan också på våra finlandssvenska forum och Facebooksidor där folk söker bostad i Stockholm, säger Julia.
Hon tror att orsaken kan ligga i den svåra ekonomiska situationen i Finland. Men också att det sprider sig ryktesvägen i kamratkretsar att det kan finnas jobbmöjligheter i Sverige.
Sociala aspekten viktig
Förskolan är ett sätt att nå trettioplussarna som ofta har barn och få dem att kanske engagera sig i någon av de sjutton föreningar som FRIS är centralorganisation för.
Man skulle kunna tro att förskolan endast är för barnen men den sociala aspekten för föräldrarna är minst lika viktig.
Många nyanlända saknar nätverk och är man föräldraledig hemma med barn är det lätt att man blir ensam.
– Här kan du få prata din dialekt eller använda finlandismer utan att någon undrar vad det är du talar om. Eller bara vädra dina frustrationer över det svenska samhället, säger Julia.
Hon berättar att det inte tar lång tid innan papporna och mammorna börjar bekanta sig på kännspakt finlandssvenskt manér genom att fråga om gemensamma bekanta. Det är alltid tre standarfrågor som dyker upp. Hur länge har du varit i Sverige, var är du uppväxt och var i Stockholm bor du?
Hon testar frågorna på förskolans enda besökare för dagen, Johanna Wärnberg och dottern Alice som är nio månader. Det visar sig att Johanna har bott i Stockholm i sex år, kommer från Helsingfors och Borgå, och bor på Kungsholmen. Hon flyttade efter att hon träffade sin rikssvenske man. Några planer på att återvända har hon inte i dagsläget, trots att hon arbetar för en finländsk juristfirma.
– Det kan vara skönt att slippa ankdammen, även om jag kan tycka att det är kul att gå på gatan i Helsingfors och stöta på en massa vänner, säger Wärnberg, som tillägger att hennes systers mans bror är sportreportern Filip Saxén på Husis.
Så är även HBL:s reporter inkluderad i den finlandssvenska bekantskapsleken.
Bra och usla skolor
Andra spörsmål som nästan alltid diskuteras är den svenska skolan som får de finlandssvenska föräldrarna att darra av skräck. Det är inte ovanligt att man försöker sätta barnen i den finska förskolan som åtminstone till vissa delar verkar likna ens egen skolgång.
– Det är så komplicerat med all valfrihet. Vissa skolor är bra och andra riktigt usla. I Finland tar man den närmaste bara, säger Johanna.
Julia säger att hon är trött på att kunskapen om finlandssvenskarna är minimal i Sverige. Det är något som FRIS försöker ändra på genom att arbeta för att finlandssvenskarna ska erkännas som nationell minoritet i Sverige. En sådan status skulle även betyda att svenska läroböcker skulle vara tvungna att ha information om finlandssvenskarna.
Kjell Herberts är sociolog och samhällsforskare på Åbo Akademi i Vasa. Han tycker att FRIS uppgifter om ökad migration till Sverige är intressant även om han statistiskt sett varken kan bekräfta eller dementera informationen.
– FRIS iakttagelser kan utgöras av mindre grupper eller kolonier som har flyttat. Det är absolut värt att följa upp, säger Herberts.
Han påpekar också att flyttningsrörelserna är i balans på det stora taget. Många välutbildade flyttar till Sverige, men samtidigt är det vanligt att finländare som nått pensionsåldern reser tillbaka till Finland. Skillnaden från tidigare flyttvågor är att de som reser i dag oftast bara stannar några år, vilket gör det svårt att tala om en emigration.