Stugägare belönas för dröjsmål
Miljöministern ger en julklapp till dem som inte åtgärdat sitt avloppsvattenssystem i glesbygden. De kan fortsätta rulla tummarna, och hoppas på fler undantag.
Hälften eller ungefär 120 000 glesbygdsfastigheter utan tillgång till kommunalteknik har inte miljöförbättrat sitt avloppsvattenssystem. Miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) belönar de här fastighetsägarna med två års tilläggstid.
– Det är inte realistiskt att tro att de ska hinna inom utsatt tid, säger hon.
Ägarna har haft tid från hösten 2011 till våren 2016 att inrätta ändamålsenlig teknik. Vissa beviljades undantag från den ursprungliga förordningen tack vare justeringen.
– Förordningen stred mot bondförnuftet, den var oskälig i relation till miljönyttan. Responsen har varit densamma också efter justeringen, säger Grahn-Laasonen.
Hon uppmanar alla som äger en fastighet på grundvattensområde eller nära vattendrag att inrätta ordentlig miljöteknik. Men hon låter också utreda om de som har sin bostad eller stuga på "torr mark" kunde befrias från en avloppsinvestering tills fastigheten renoveras.
– Vi måste naturligtvis först klargöra hur torr mark ska definieras, säger hon.
En ny justering hinner inte göras före valet i april. Nästa miljöminister får fundera på hur rättsskyddet ska beaktas för dem som redan betalat dyrt och i onödan.
– Det bästa vore om den här förordningen aldrig skrivits. Jag beklagar att vi måste rätta till andras misstag, säger Grahn-Laasonen.
"Politik på rea"
Sanni Grahn-Laasonens beslut är nästan identiskt med vad Centerbossen Juha Sipilä föreslog i september.
– Sådant händer när det vankas riksdagsval. Då brukar man sälja politik på rea. Samlingspartiet måste göra någonting när Centern och rentav SDP ligger före i opinionsmätningarna, säger Tapani Veistola på Finlands naturskyddsförbund.
Han beklagar ändå tidstillägget.
– Ministerns budskap är att man inte behöver bry sig, att det lönar sig att söla. Då får man tilläggstid och eventuellt blir man på sikt helt befriad från förpliktelserna.
Veistola ser det också som ett bevis för att frivillighet inte räcker till i miljöskydd.
– Utan sanktioner gör folk inget. Ändå borde många uppgradera sina avloppssystem bara med tanke på sin egen hygien, säger han.
Han anser att den hårt kritiserade förordningen tjänar ett syfte.
– Industrin har strypt punktbelastningen. Problemet är den diffusa belastningen som kommer från jordbruk, skogsbruk, torvtäkter och glesbygdsboende.
Blev inte förordningen onödigt dyr?
– Alla behöver säkert inte skaffa dyr teknik. Det behövs mycket mer fastighetsspecifik rådgivning. Många kanske inte behöver göra någonting alls.